Färger på regnradarn visar hur kraftigt det regnar eller snöar: ljusa blå toner betyder svag nederbörd under 1 mm/h, gult och orange betyder kraftigt regn på ungefär 5–20 mm/h och rött, rosa och lila betyder skyfall på 50 mm/h eller mer, ofta med hagel. Bakom färgerna ligger radarns reflektivitet i dBZ. Skalan skiljer sig mellan olika tjänster, så titta alltid på färgförklaringen.
- Färgen visar reflektivitet i dBZ, som räknas om till ungefärlig regnintensitet i mm/h.
- På VäderSverige: blått är svagt till måttligt, gult och orange kraftigt, rött skurar nära skyfall, rosa och lila extremt.
- Varje steg på 10 dBZ betyder ungefär fyra gånger mer regn per timme.
- Snö ger svagare ekon än regn, medan blötsnö och hagel ger starkare – samma färg kan alltså betyda olika saker.
- SMHI räknar regn som kraftigt över 4 mm/h och skyfall vid minst 50 mm/h.
Färgerna är det första du ser när du öppnar en regnradar, och de säger mer än man tror. Med lite övning ser du direkt om det är duggregn du kan cykla igenom eller en åskskur som fyller källarbrunnarna. Här går vi igenom vad färgerna betyder i dBZ och mm/h, varför de ibland lurar dig och hur du använder dem i praktiken. Öppna gärna regnradarn för hela Sverige bredvid. Grunderna för att läsa radarn, som animation och riktning, finns i guiden till regnradarn.
Radarbildens färger: från ljusblått till lila
Det finns ingen gemensam färgstandard. SMHI, yr, DMI och olika appar använder egna skalor, så samma regn kan vara grönt i en app och blått i en annan. Principen är ändå densamma: ljusa, kalla färger betyder svag nederbörd och varma eller mörka färger kraftig.
Regnradarn på VäderSverige använder RainViewers färgskala Universal Blue. Den fungerar så här:
- Ljust turkos och klarblått: svagt regn, under ungefär 1 mm/h.
- Blått till mörkblått: måttligt regn, ungefär 1–4 mm/h.
- Gult: kraftigt regn, runt 5 mm/h.
- Orange och rödorange: kraftiga regnskurar, ungefär 10–25 mm/h.
- Mörkrött: mycket kraftiga skurar, nära skyfall.
- Rosa och lila: de starkaste ekona, skyfall och ofta hagel.
Längst ner i skalan finns också en svag gråbeige ton. Den visar mycket svaga ekon som ofta är duggregn, nederbörd som inte når marken eller störningar.
dBZ och mm/h: tabell över regnradarns färger
Radarn mäter reflektivitet i dBZ, inte regn i millimeter. Omräkningen görs med ett standardsamband mellan reflektivitet och regnintensitet. Tabellen använder det klassiska Marshall–Palmer-sambandet, som är vanligt för regn, och färgerna på VäderSveriges radar.
| dBZ | Regn (ungefär) | Färg på VäderSverige | Så känns det |
|---|---|---|---|
| 10 | 0,15 mm/h | gråbeige | knappt märkbart, ofta ingenting vid marken |
| 15 | 0,3 mm/h | ljust turkos | duggregn |
| 20 | 0,6 mm/h | klarblå | lätt regn |
| 25 | 1,3 mm/h | blå | måttligt regn |
| 30 | 2,7 mm/h | mörkblå | ihållande regn, paraply behövs |
| 35 | 5,6 mm/h | gul | kraftigt regn |
| 40 | 12 mm/h | orange | kraftig skur, genomblöt på minuter |
| 45 | 24 mm/h | rödorange | ösregn, vatten på gatorna |
| 50 | 49 mm/h | mörkröd | gränsen till skyfall |
| 55 | 100 mm/h | rosa | skyfall, troligen hagel |
| 60 | 200 mm/h | lila | nästan alltid hagel |
Två saker är värda att lägga märke till. För det första är skalan logaritmisk: varje steg på 10 dBZ betyder ungefär fyra gånger mer regn. Steget från gult till rött är alltså mycket större än det ser ut. För det andra är siffrorna i mm/h uppskattningar. Samma dBZ kan betyda olika mycket regn beroende på hur stora dropparna är.
Regnintensitet enligt SMHI
SMHI använder egna gränser när de beskriver hur kraftigt det regnar i prognoser och varningar. De är bra att kunna när du jämför radarn med prognosen:
| Typ | Lätt | Måttligt | Kraftigt |
|---|---|---|---|
| Regn | upp till 0,5 mm/h | 0,5–4 mm/h | över 4 mm/h |
| Regnskurar | upp till 2 mm/h | 2–10 mm/h | 10–50 mm/h |
| Snöfall | upp till 0,4 cm/h | 0,5–4 cm/h | över 4 cm/h |
Skyfall är enligt SMHI minst 50 mm på en timme, minst 8 mm på tio minuter eller minst 1 mm per minut. Duggregn ger oftast långt under 1 mm per timme. SMHI påpekar själva att gränserna är riktvärden. Ser du rött och lila på radarn över din ort kan det vara läge att kolla SMHI:s varningar och artikeln om skyfall.
Snö, blötsnö och hagel: när färgen lurar dig
Omräkningen från dBZ till mm/h är gjord för regn. Andra typer av nederbörd ger andra ekon:
Snö ser svagare ut än den är
Torr snö reflekterar radarvågorna betydligt sämre än vatten. Ett jämnt, ljusblått område en vinterdag kan därför ge mer snö än färgen antyder. SMHI beskriver snö från varmfronter som stora, jämna områden med mest svaga till måttliga ekon. På VäderSverige ritas nederbörd som troligen är snö med en separat blå färgskala. Kolla ändå temperaturen i prognosen för i dag innan du bestämmer dig för om det är regn eller snö. Mer om vinterradarn finns i Snöradar.
Blötsnö och smältskiktet lyser starkt
När snöflingor börjar smälta får de en vattenhinna och ser ut som jättestora droppar för radarn. SMHI konstaterar att snöblandat regn ger betydligt starkare ekon än både snö och regn. Ett område med gult eller orange en dag med noll grader är därför ofta blötsnö, inte ett skyfall. Smältskiktet kan också synas som en ring av starkare ekon runt radarn vid utbredda regnområden på våren och hösten.
Hagel ger de starkaste ekona
Hagelkorn är stora, och eftersom ekot växer mycket snabbt med partikelns storlek ger de extremt starka ekon. Enligt SMHI kan radarstrålen i de centrala delarna av en åskskur träffa kraftigt regn eller hagel, och båda ger mycket starka ekon. På radarn syns det som en liten kärna av rött, rosa eller lila mitt i cellen. Radarn överskattar då ofta regnmängden, eftersom hagel ger starkare eko än regn med samma vattenmängd. Läs mer i Hagel på radarn.
Varför samma regn får olika färg i olika appar
Jämför du två radartjänster samtidigt ser de sällan exakt likadana ut. Det beror inte på att den ena har fel, utan på att de gör olika val:
- Olika färgskalor och gränser. En tjänst kan börja visa nederbörd först vid ett högre dBZ-värde och därmed dölja det svagaste duggregnet. En annan visar allt, även ekon som inte når marken.
- Utjämning. Radarbilderna på VäderSverige är utjämnade för att se mindre pixliga ut. Kanterna blir mjukare, och en liten intensiv kärna kan se något svagare ut än i en bild där varje ruta visas för sig.
- Olika radarkompositer och tider. SMHI:s Sverigebild uppdateras var femte minut, VäderSveriges ungefär var tionde. Under en snabb åskskur hinner färgerna ändras mellan två bilder.
- Höjden där radarn mäter. Färgen visar nederbörden där strålen passerar, inte vid marken. Långt från radarn kan ett blått område vara regn som avdunstar på vägen ner. Läs mer i Falska ekon på radarn.
Ett tips är att alltid använda samma tjänst när du lär dig färgerna. Efter några regniga veckor vet du ungefär hur mörkblått eller gult känns när du står ute i det.
Åskskurar på radarn
VäderSverige har inget blixtlager. Åskceller känns ändå igen på radarn: de är små, skarpt avgränsade och har en intensiv röd till lila kärna som växer snabbt i animationen. Faktiska blixtnedslag visas av SMHI:s karttjänst Radar med blixt och av det frivilliga nätverket Blitzortung.org. Om hur du följer åskan finns mer i Åska och blixtar.
Så använder du färgerna i praktiken
- Läs färgförklaringen. Varje tjänst har sin egen skala. På VäderSverige finns den i kartans färgförklaring, i mm/h.
- Titta på formen, inte bara färgen. Ett brett blått band är oftast en front med ihållande regn. Små gula och röda prickar är skurar.
- Kör animationen. Blir kärnorna rödare och större växer skuren. Bleknar de är den på väg att dö ut.
- Kolla temperaturen. Runt noll grader kan starka färger vara blötsnö. Under noll är svaga färger ofta mer snö än det ser ut.
- Zooma in på din stad. Använd radarsidorna för till exempel Göteborg, Malmö eller Jönköping för att se detaljerna nära dig.
Vill du förstå hur radarn mäter reflektiviteten från början förklaras det i Väderradar – så fungerar den.
Källor
Vanliga frågor
Vad betyder färgerna på regnradarn?
Färgerna visar hur starkt radarekot är och därmed ungefär hur mycket det regnar. På VäderSverige går skalan från ljusblått för svagt regn via gult och orange för kraftigt regn till rött, rosa och lila för skyfall och hagel.
Vad betyder rött på regnradarn?
Rött betyder mycket kraftig nederbörd, ungefär 25–50 mm/h på VäderSveriges skala. Det är typiskt för åskskurar och kan snabbt ge vatten på gator och i källare.
Vad betyder lila eller rosa på radarn?
Rosa och lila är de starkaste ekona, över ungefär 55 dBZ. Det motsvarar skyfall på 100 mm/h eller mer, men ofta är det hagel som gör ekot så starkt.
Hur många mm/h är kraftigt regn?
SMHI räknar regn som kraftigt när det faller mer än 4 mm per timme. Kraftiga regnskurar ligger på 10–50 mm/h och skyfall är minst 50 mm/h.
Hur ser snö ut på regnradarn?
Snö ger svagare ekon än regn med samma vattenmängd och syns oftast som jämna, ljust blå områden. VäderSverige ritar nederbörd som troligen är snö med en egen blå skala.
Vad betyder dBZ på regnradarn?
dBZ är enheten för radarns reflektivitet. Runt 20 dBZ är lätt regn, runt 40 dBZ är kraftigt regn och över 50 dBZ är skyfall eller hagel.
Officiella varningar: SMHI. Data på webbplatsen: Open-Meteo, RainViewer och NOAA.


