En åskradar är en regnradar där du letar efter åskceller: små, kraftiga skurar med de starkaste färgerna på skalan. För att se åska just nu kombinerar du radarn med en karta över registrerade blixtar, till exempel SMHI:s ”Radar med blixt”. Med radarns animation kan du själv räkna ut åt vilket håll ett åskväder drar och hur många minuter det tar innan det når dig.
- Åskceller syns på radarn som små, intensiva kärnor – på VäderSverige rött, rosa och lila.
- Radarn visar nederbörd, inte blixtar. För åska just nu behövs en blixtkarta.
- Mät hur långt cellen flyttat sig under animationen och räkna ut farten i km/h.
- Värmeåska bildas lokalt på eftermiddagen, frontåska kommer som ett band och kan hålla på i timmar.
- SMHI varnar när sannolikheten för minst 500 blixtar per timme inom 1 000 km² är över 50 procent.
När det mullrar i fjärran vill de flesta veta två saker: kommer åskan hit, och i så fall när? En åskradar ger dig svaret om du vet vad du ska titta efter. Det handlar om att känna igen åskcellerna, följa dem i animationen och komplettera med en karta över blixtarna.
Vad är en åskradar?
En åskradar är inget eget instrument. Ordet används om en vanlig väderradar som du använder för att följa åskväder, ibland med blixtar inlagda ovanpå. Radarn skickar ut pulser och mäter ekot från regn, snö och hagel. Ju kraftigare nederbörd, desto starkare eko och desto varmare färg på kartan.
Åskväder ger ofta den allra kraftigaste nederbörden under året, och därför sticker de ut på radarn. Men radarn ser inte själva blixtarna. En kraftig regnskur kan vara ett åskväder – eller bara en kraftig regnskur. För att veta säkert behövs data från ett blixtlokaliseringssystem, som vi beskriver i Blixtradar: så ser du blixtar live.
Så ser en åskcell ut i radarn
SMHI beskriver sommarens lokala skurar och åskväder som små celler som ligger ganska jämnt fördelade, där varje cell har kraftig intensitet i mitten. Ekona från de centrala delarna kan bli extremt starka om radarstrålen träffar skyfall eller hagel.
På VäderSveriges regnradar ser det ut så här:
| Färg på radarn | Ungefärlig intensitet | Vad det brukar vara |
|---|---|---|
| Ljusblått–blått | Under 3 mm/h | Lätt regn, duggregn |
| Gult–orange | Cirka 3–12 mm/h | Måttlig till kraftig skur |
| Rött | Cirka 12–50 mm/h | Mycket kraftig skur, möjlig åska |
| Rosa–lila | Över 50 mm/h | Skyfall eller hagel, ofta åska |
Typiska tecken på en åskcell:
- Skarp kant. Färgen går snabbt från blått till rött på några få kilometer.
- Liten yta. En enskild cell är ofta bara några kilometer bred.
- Snabb förändring. Cellen växer, når sin topp och klingar av inom kort tid. Nya celler bildas ofta bredvid de gamla.
- Kärna i varma färger. Rött, rosa eller lila mitt i cellen är den tydligaste signalen.
Vill du lära dig skalan i detalj, läs Regnradar: så läser du den.
Åska just nu: räkna ut riktning och fart
Det bästa med radarn är animationen. På VäderSverige spelas de senaste två timmarna upp, med en ny bild ungefär var tionde minut. Så här gör du:
- Starta animationen och låt den gå några varv. Följ den kraftigaste kärnan med blicken.
- Markera start och slut. Notera var kärnan låg på första bilden och var den ligger nu.
- Mät avståndet med kartans skala eller avståndet mellan två orter du känner till.
- Räkna ut farten. Dela avståndet med tiden mellan bilderna. Har cellen flyttat sig 20 km på 40 minuter rör den sig med 30 km/h.
- Räkna fram ankomsten. Ligger cellen 15 km bort och rör sig med 30 km/h dröjer det ungefär en halvtimme innan den når dig – om den fortsätter i samma riktning och inte dör ut.
| Cellens fart | Tid tills en cell 10 km bort når dig | Tid för 30 km |
|---|---|---|
| 10 km/h | 60 min | 3 h |
| 20 km/h | 30 min | 1,5 h |
| 40 km/h | 15 min | 45 min |
| 60 km/h | 10 min | 30 min |
Kom ihåg att blixten kan slå ned en bra bit före regnet. Åskknallen hörs upp till omkring 20 km, och hör du åskan ska du redan vara på väg in. Hur du räknar avståndet med sekunder står i Åska i Sverige.
Värmeåska och frontåska ser olika ut
Hur åskvädret ser ut på radarn beror på vilken typ det är. SMHI skiljer bland annat på två huvudtyper:
Värmeåska bildas i varm, fuktig luft utan någon front. Solen värmer marken, luften stiger och bygger upp bymoln, oftast på eftermiddagen. På radarn syns det som spridda, lokala celler som dyker upp nästan från ingenstans och ofta inte rör sig särskilt mycket. Här är det svårt att förutse exakt vilken by som träffas. Följ hellre hela området och titta efter nya celler som poppar upp.
Frontåska bildas längs en kallfront, där den varma luften framför fronten tvingas uppåt. Cellerna lägger sig då längs en smal linje som sveper över stora områden. Sådana åskväder kan enligt SMHI vara mycket långvariga, omkring tio timmar, och temperaturen sjunker märkbart när fronten passerat. Det här är lättare att följa: linjens rörelse är ofta jämn och förutsägbar.
Åska idag: kolla prognosen innan
Radarn visar vad som händer nu. Vill du veta om det kan bli åska idag behöver du prognosen.
- Prognosen för din ort. Öppna vädret idag eller din ort, till exempel Stockholm eller Växjö, och se om timprognosen visar åskskurar.
- SMHI:s varningar. SMHI utfärdar varning för åskoväder på gul eller orange nivå. Underlaget är kraftig åska, som SMHI definierar som minst 500 blixtar per timme inom 1 000 km². Varning utfärdas när sannolikheten för det bedöms vara över 50 procent. Aktuella varningar ser du på varningssidan.
- Morgondagen. Planerar du en utflykt kan du redan kvällen innan titta på vädret imorgon.
Tänk på att enstaka blixtar kan förekomma även utan varning. Varningen gäller de kraftiga åskvädren, inte varje skur som mullrar till.
Åskradar med blixt: när radarn inte räcker
För åska just nu är radarn med blixtar det bästa verktyget. SMHI:s tjänst ”Radar med blixt” lägger registrerade blixtar ovanpå radarbilden, och radarbilderna uppdateras var femte minut. Då ser du direkt vilka skurar som faktiskt åskar och vilka som bara är kraftigt regn.
VäderSverige har ingen blixtkarta. Använd vår radar för att se nederbörden och animationen, och öppna en blixtkarta bredvid. Hur du läser de två bilderna tillsammans går vi igenom i Radar med blixt.
Vanliga misstag när du följer åskan på radarn
Även vana radartittare gör samma fel om och om igen. Här är de vanligaste:
- Du följer bara en cell. En enskild åskcell kan dö ut på en halvtimme, medan en ny bildas några kilometer bort. Titta på hela området, särskilt på den sida som vädret kommer ifrån.
- Du glömmer klockan. Kontrollera tidsstämpeln på den senaste bilden. En radarbild som är tio minuter gammal visar var cellen var, inte var den är.
- Du litar bara på färgen. En röd skur kan vara åska, men den kan också vara ett kraftigt regn utan blixtar. Och blixtar kan slå ned utanför de röda områdena.
- Du tror att faran är över när regnet slutar. Bakkanten av ett åskväder kan fortfarande ge blixtar. Vänta 30 minuter efter sista knallen.
- Du glömmer radarns begränsningar. Långt från närmaste radarstation mäter strålen högt upp i molnet, och låga skurar kan missas. Det gäller särskilt delar av fjällen och inre Norrland.
Åskkarta för din region
Under en åskdag är det smidigt att ha en radar för just ditt område öppen. VäderSverige har egna radarsidor för 24 städer, till exempel:
Åskan är vanligast i Götaland och avtar norrut, men även i Norrland kan en varm julidag ge kraftiga åskväder. I söder är det därför extra viktigt att hålla koll på radarn under eftermiddagarna i juli och augusti, medan åskan längre norrut oftare kommer med enstaka, kortlivade celler. Följ cellerna, räkna farten och gå inomhus i god tid.
Källor
Vanliga frågor
Var ser jag åskradar live?
SMHI visar blixtar ovanpå radarbilden i tjänsten ”Radar med blixt” på smhi.se. På VäderSverige kan du följa åskcellerna på regnradarn, men vi visar inga blixtar.
Hur vet jag om det blir åska idag?
Titta på prognosen för din ort och se om den visar åskskurar, och kolla om SMHI har utfärdat en varning för åskoväder i ditt län. Varma, fuktiga sommardagar är risken störst på eftermiddagen.
Hur ser en åskcell ut på radarn?
Som en liten, skarpt avgränsad skur med mycket starka ekon i mitten. På VäderSverige går färgen från gult och orange till rött och i de kraftigaste fallen rosa eller lila.
Hur snabbt rör sig ett åskväder?
Det varierar. Värmeåskväder står ofta nästan still, medan åska längs en kallfront kan dra fram snabbt. Mät själv hur långt cellen flyttar sig under radarns animation och dela med tiden.
Finns det en åskradar från SMHI?
SMHI kallar sin tjänst ”Radar med blixt”. Där visas nederbörden från radarn och blixtar från SMHI:s blixtlokaliseringssystem i samma karta, och radarbilderna uppdateras var femte minut.
Kan det åska utan att det syns på radarn?
Ja. Blixtar kan slå ned en bit utanför regnområdet, och radarn kan missa skurar som ligger lågt eller långt från närmaste radarstation.
Officiella varningar: SMHI. Data på webbplatsen: Open-Meteo, RainViewer och NOAA.


