Äldre militär väderradar PV-30 med parabolantenn på en lastbil vid Ljungbyheds militärhistoriska museum
Radar & kartor

Väderradar – så fungerar pulser, dBZ, dopplerradar och dubbel polarisation

Redaktionen VäderSverige·6 min läsning·

Foto: Jorchr, CC BY-SA 3.0, Wikimedia Commons, beskuren

En väderradar skickar ut korta mikrovågspulser och mäter hur mycket som studsar tillbaka från regndroppar, snöflingor och hagel. Ekots styrka, reflektiviteten, anges i dBZ och räknas om till millimeter regn per timme, och tiden tills ekot kommer tillbaka ger avståndet. De svenska radarerna arbetar på 5,6 GHz, ser upp till 240 km bort och mäter dessutom nederbördens rörelse och form med doppler och dubbel polarisation.

Det viktigaste
  • Radarn sänder en kort puls, lyssnar efter ekot och räknar ut avståndet från hur lång tid det tog.
  • Ekots styrka mäts i dBZ. Tio dBZ mer betyder tio gånger starkare reflektivitet.
  • Dopplerradar mäter hur fort nederbörden rör sig mot eller från radarn.
  • Dubbel polarisation avslöjar partiklarnas form och skiljer regn, snö, hagel och fåglar åt.
  • Strålen går högre ju längre bort den kommer: cirka 4 km upp på 200 km avstånd.

En väderradar är ett instrument som med hjälp av radiovågor mäter var det faller nederbörd, hur kraftig den är och hur den rör sig. Det är den som ligger bakom varje regnradar du tittar på i mobilen. Här går vi igenom tekniken steg för steg: från pulsen som lämnar antennen till den färgade kartan. Hur du sedan läser själva bilden förklaras i guiden till regnradarn.

Hur fungerar en väderradar? Pulser och ekon

Kärnan i en väderradar är en antenn, ofta skyddad av en vit kupol, som roterar ett varv i taget. Principen är enkel:

  1. Radarn sänder en puls. En kort skur av mikrovågor skickas ut i en smal stråle.
  2. Radarn lyssnar. Det mesta av tiden går åt till att vänta på ekon. Den amerikanska NEXRAD-radarn sänder till exempel pulser som varar omkring 1,6 miljondelar av en sekund och lyssnar drygt 99 procent av tiden.
  3. Ekot kommer tillbaka. Regndroppar, snöflingor och hagel sprider en liten del av energin tillbaka mot antennen.
  4. Avståndet räknas ut. Pulsen färdas med ljusets hastighet, ungefär 300 000 km per sekund. Ett eko från 150 km bort är tillbaka efter en tusendels sekund.
  5. Antennen höjer vinkeln. När ett varv är klart lyfts antennen en aning och nästa varv börjar. Flera varv på olika vinklar bildar en volym.

De svenska radarerna arbetar på 5,6 GHz, alltså med en våglängd på cirka 5 cm. Det kallas C-band och är vanligt i Europa. Våglängden är ett kompromissval: tillräckligt kort för att se lätt regn, men inte så kort att kraftigt regn dämpar signalen helt. Sedan moderniseringen skickar varje svensk radar nya data var femte minut.

Reflektivitet och dBZ: hur radarn mäter regnets styrka

Det radarn egentligen mäter kallas reflektivitet och betecknas Z. Den beror mycket starkt på dropparnas storlek. En droppe med dubbelt så stor diameter ger ungefär 64 gånger starkare eko. Några stora droppar kan därför ge mer eko än massor av små.

Eftersom värdena spänner över så många tiopotenser används en logaritmisk skala, dBZ. Tio dBZ mer betyder tio gånger högre reflektivitet. För att få fram regnintensitet i mm/h används ett standardsamband mellan reflektivitet och regn, ofta det klassiska Marshall–Palmer-sambandet. Det ger ungefär:

Reflektivitet Regnintensitet (ungefär)
20 dBZ 0,6 mm/h
30 dBZ 3 mm/h
40 dBZ 12 mm/h
50 dBZ 50 mm/h

Sambandet bygger på en genomsnittlig droppstorlek och kan slå fel. Hagel och blötsnö ger mycket starka ekon som lätt tolkas som skyfall, medan torr snö ger svagare ekon än regn med samma vattenmängd. En fullständig tabell med färger finns i Radarns färger.

Dopplerradar: radarn mäter också rörelse

En dopplerradar mäter inte bara hur starkt ekot är utan också hur målet rör sig. Det fungerar som när en ambulans passerar: tonen låter högre när den kommer mot dig och lägre när den åker bort. Radarn jämför fasen i den utsända och den mottagna vågen. Förskjutningen visar hur snabbt nederbörden rör sig rakt mot eller rakt från radarn.

Det ger två stora fördelar:

  • Vindinformation. Eftersom regn och snö följer med vinden kan radarn visa hur det blåser inne i nederbördsområdet. SMHI använder detta som värdefull vindinformation.
  • Bättre filtrering. Berg, hus och master står stilla. Ekon med hastigheten noll kan därför filtreras bort, vilket tar bort många markekon. Rörliga hinder som vindkraftverk slinker dock igenom.

Begränsningen är att radarn bara ser den del av rörelsen som går längs strålen. En vind som blåser tvärs över strålen syns inte alls i dopplerdata.

Dubbel polarisation: radarn ser formen på dropparna

Äldre radarer skickade bara vågor som svängde vågrätt. En radar med dubbel polarisation skickar och tar emot både vågrätt och lodrätt. Genom att jämföra de två signalerna kan radarn avgöra hur partiklarna ser ut:

  • Differentiell reflektivitet (ZDR): stora regndroppar plattas till när de faller och ger starkare vågrätt eko. Runda partiklar, som tumlande hagel, ger ungefär lika starkt eko åt båda hållen.
  • Korrelationskoefficient (CC): visar hur lika målen är. Bara regn eller bara snö ger ett värde nära 1. Blandningar av regn och snö, smältande hagel eller fåglar och insekter ger lägre värden.
  • Specifik differentiell fas (KDP): visar hur mycket vatten strålen passerar och hjälper till att mäta kraftigt regn bättre.

Alla tolv svenska radarer fick dubbel polarisation vid moderniseringen 2014–2021. Det gör det lättare att skilja regn, snö och hagel åt och att sortera bort ekon från havsvågor och fåglar. Mer om de svenska stationerna finns i SMHI radar.

Strålens höjd och radarns räckvidd

Radarstrålen går i en nästan rak linje medan jorden kröker sig under den. Därför ligger strålen högre och högre över marken ju längre bort den kommer. Den breddas dessutom: en typisk väderradar har en stråle som är omkring en grad bred, vilket blir flera kilometer på långt avstånd.

Ungefärlig höjd över radarn för den lägsta vinkeln 0,5 grader, beräknad för en normal atmosfär:

Avstånd från radarn Strålens mitt över radarn
25 km cirka 250 m
50 km cirka 600 m
100 km cirka 1,5 km
150 km cirka 2,6 km
200 km cirka 4 km
240 km cirka 5,5 km

SMHI anger att strålen vid den maximala räckvidden på 240 km ligger omkring 5–6 km över marken. Där ser radarn alltså de övre delarna av molnen. Regn som syns där kan avdunsta på vägen ner, och låga snöbyar kan passera helt under strålen. Därför är radarbilden ofta sämre i glest bevakade områden, som inlandet i Norrland och fjällen.

Rakt ovanför radarn finns i stället en blind kon, eftersom antennen inte pekar rakt upp. Nära stationen fyller SMHI därför i data från den högsta tillgängliga vinkeln. Nära radarn finns också ett annat problem: strålen går så lågt att den lätt träffar terräng, byggnader och träd. Hur sådana störningar ser ut beskrivs i Falska ekon på radarn.

Från radarvolym till karta

Radardata från en enda station blir aldrig hela bilden. Data från flera radarer sätts ihop till en radarkomposit där varje punkt på kartan väljs från den radar som ger bäst kvalitet. SMHI:s komposit har rutor på cirka 2 × 2 km och strävar efter att visa nederbörden så nära marken som möjligt.

Regnradarn på VäderSverige visar en sådan sammanställning från RainViewer, som samlar radardata från många länder. En ny bild kommer ungefär var tionde minut och animationen visar de senaste två timmarna. För 24 städer finns egna radarsidor, till exempel Stockholm, Visby och Umeå.

Det här kan väderradarn inte se

Även en modern väderradar har blinda fläckar:

  • Moln utan nederbörd. Molndroppar är för små för att synas. Moln ser du i stället på satellitbilder.
  • Tornados. Enligt SMHI är de för små och kortlivade för de nordiska radarerna, även om åskmolnen syns tydligt.
  • Mycket lätt snö. Snö som faller ur nästan klar himmel missas oftast.
  • Blixtar. Blixtar mäts med ett separat system för blixtlokalisering. Åskceller syns däremot som intensiva röda och lila kärnor på radarn. Läs mer i Åska och blixtar.

Radarn visar alltså det som faller just nu. För att veta vad som väntas senare behövs prognosen, till exempel vädret i morgon.

Vanliga frågor

Hur fungerar en väderradar?

Antennen roterar och skickar ut korta pulser av mikrovågor. Nederbörd reflekterar en liten del tillbaka, och radarn räknar ut var nederbörden finns och hur intensiv den är utifrån ekots tid och styrka.

Vad betyder dBZ?

dBZ är måttet på radarekots styrka, reflektiviteten, på en logaritmisk skala. Ungefär 20 dBZ motsvarar lätt regn och över 50 dBZ skyfall eller hagel.

Vad är en dopplerradar?

En dopplerradar mäter, utöver ekots styrka, hur fort målet rör sig mot eller från radarn. Det ger information om vinden i nederbördsområdet och gör det lättare att filtrera bort fasta ekon från terrängen.

Hur långt ser en väderradar?

De svenska väderradarerna har en maximal räckvidd på 240 km. Långt ut går strålen dock flera kilometer över marken, så låg nederbörd kan missas.

Kan en väderradar se moln?

Nej, inte vanliga moln. Molndropparna är för små för att ge ett mätbart eko på radarns våglängd, så radarn ser i praktiken bara nederbörd. Moln syns i stället på satellitbilder.

Kan väderradarn se tornados?

Nej, inte de nordiska radarerna. Enligt SMHI är tornados för små och kortlivade för att upptäckas, men de kraftiga åskmolnen som ger upphov till dem syns tydligt.

Officiella varningar: SMHI. Data på webbplatsen: Open-Meteo, RainViewer och NOAA.

Läs också