Hagel faller över skog och ett rött balkongräcke täckt av vita hagelkorn i Tuntorp i Bohuslän
Väderfenomen

Hagel i Sverige – så bildas haglet, så syns en hagelskur på radarn och så skyddar du dig

Redaktionen VäderSverige·7 min läsning·

Foto: W.carter, CC BY-SA 4.0, Wikimedia Commons, beskuren

Hagel är iskorn som bildas i bymoln (cumulonimbus) när underkylda vattendroppar fryser fast på snöflingor och iskorn som hålls uppe av kraftiga uppvindar. I Sverige är snöhagel vanligast på våren, medan småhagel och det större ishaglet hör till sommarens skurar och åskväder. Det största hagelkorn SMHI redovisar från Sverige vägde 2 hekto och mätte cirka 7 × 8 cm – det föll i Ramnäs i Västmanland den 4 juli 1953.

Det viktigaste
  • Hagel bildas i bymoln där underkylda droppar fryser fast på iskorn i starka uppvindar.
  • Snöhagel (2–5 mm) kommer mest på våren, småhagel och ishagel på sommaren.
  • Ishagel är större än 5 mm och ovanligt i Sverige – det hör ihop med kraftiga åskväder.
  • På radarn syns en hagelskur som de allra starkaste ekona, men en vanlig radarbild skiljer inte hagel från skyfall.
  • SMHI:s orange varning för åskoväder kan nämna risk för stora hagel som orsakar skador.

Det smattrar mot fönsterblecket, gräsmattan blir vit på en minut och fem minuter senare skiner solen igen. Hagel är ett av de mest dramatiska vädren vi har i Sverige, men också ett av de kortaste. Här är hur haglet bildas, varför det kan komma mitt i sommaren och hur du ser en hagelskur på radarn.

Så bildas hagel

Hagel bildas i bymoln, cumulonimbus, som är samma moln som ger åska. I de övre delarna av molnet är det kallt, men där finns gott om underkylda vattendroppar – droppar som är flytande trots att temperaturen är under noll.

Processen ser ut så här:

  1. En snöflinga eller ett litet iskorn krockar med underkylda droppar, som fryser fast på ytan.
  2. Kornet växer. Ju större det blir, desto oftare krockar det med nya droppar och desto snabbare växer det.
  3. Uppvindarna håller kvar haglet. Starka uppåtgående vindar i molnet bär kornet uppåt igen och igen. Ju större hagel, desto kraftigare uppvind krävs.
  4. Lager på lager. Beroende på kornets temperatur fryser dropparna antingen direkt eller hinner flyta ut innan de fryser. Därför kan ett genomskuret hagelkorn se ut som en lök med flera skikt.
  5. Haglet faller när det blir för tungt för uppvinden, eller när uppvinden försvagas.

Är kornen tillräckligt stora hinner de falla genom den varma luften närmast marken utan att smälta helt. Därför kan det hagla en varm dag i juli.

Snöhagel, småhagel och ishagel

SMHI delar in haglet i tre typer. Det är bra att känna till dem eftersom de kommer vid helt olika tider på året.

Typ Storlek Säsong Kännetecken
Snöhagel 2–5 mm Främst våren Vitt och sprött, studsar och spricker mot hård mark. Kommer i skurar vid temperaturer runt 0 °C
Småhagel Upp till cirka 5 mm Främst sommaren Hårt och runt, går inte sönder mot marken. Kommer i skurar med regn, kraftig vind eller åska
Ishagel Större än 5 mm Sommaren Kan vara oregelbundet eller avlångt. Ovanligt i Sverige, hör ihop med kraftiga åskväder

Småhagel bildas när snöhagel får ett hölje av is. Ishagel är i sin tur småhagel som har fortsatt växa när det passerat skikt med underkylt vatten flera gånger.

Hagel i Sverige: när, var och hur stort

Det mesta haglet i Sverige är snöhagel på våren och småhagel i sommarens skurar. Det riktigt stora ishaglet är sällsynt och kommer nästan bara med kraftiga åskväder under den varmaste delen av sommaren, när åskan också är som vanligast. Mer om när och var det åskar mest finns i Åska i Sverige.

Några hagelfall som SMHI lyfter fram:

  • Ramnäs, Västmanland, 4 juli 1953. Ett hagelkorn på 2 hekto och cirka 7 × 8 cm – det största som SMHI redovisar från Sverige.
  • Lund, sommaren 1984. Ishagel som bara var omkring 1 cm tjockt men 6 cm långt.
  • Lund, 15 juni 1991. Hagelkorn som innehöll små stenar. En trolig förklaring är att en skydrag lyft upp småsten i bymolnet, där de fått ett hölje av is.
  • Näshulta, Södermanland, 27 augusti 2022. Hagel stora som hönsägg, omkring 5 cm i diameter.

Som jämförelse är världsrekordet enligt SMHI ett hagelkorn på 1,02 kg från Bangladesh 1986.

Hagel på radar: så känner du igen en hagelskur

En väderradar mäter hur mycket av radarpulsen som studsar tillbaka från nederbörden. Hagelkorn är stora och ger därför mycket starka ekon. SMHI skriver att ekona från de centrala delarna av ett åskväder kan bli extremt kraftiga när radarstrålen träffar skyfall eller hagel.

På VäderSveriges regnradar betyder det att en hagelskur syns som en liten kärna i skalans översta färger:

  • Rött motsvarar mycket kraftig nederbörd, ungefär 12–50 mm/h räknat som regn.
  • Rosa och lila är skalans topp, över cirka 50 mm/h räknat som regn. Här finns ofta skyfall, hagel eller båda.

Det finns några viktiga förbehåll:

  • Radarn räknar om ekot till regn. Färgskalan förutsätter att ekot kommer från regndroppar. Hagel ger starkare eko än lika mycket regn, så ”millimetrarna” överdrivs i en hagelkärna.
  • Hagel och skyfall ser likadana ut. En vanlig radarbild kan inte skilja dem åt. SMHI:s moderniserade radarer har dubbelpolarisation, som gör det möjligt att skilja på regn, snö och hagel, men den informationen syns inte i en vanlig färgad radarbild.
  • Haglet kan smälta på vägen. Radarstrålen mäter en bit upp i molnet. Hagel som syns där kan ha smält till regn innan det når marken.
  • Hagelspik. Meteorologer letar ibland efter en tunn, svag stråle av eko som pekar rakt bort från radarn bakom en mycket stark kärna – en så kallad hagelspik. Den uppstår när radarpulsen studsar mellan hagel och mark och är ett tecken på stora hagel. I sammansatta radarbilder syns den sällan.

Så här använder du radarn i praktiken: leta efter röda, rosa och lila kärnor, starta animationen och se åt vilket håll de rör sig. Hur du räknar ut farten finns i Åskradar: följ åska idag, och färgskalan förklaras i Regnradar: så läser du den. Hagelskurar följs ofta av skyfall, som vi beskriver i Skyfall på radarn.

En hagelskur på radarn, steg för steg

Säg att du bor i Linköping och att det är en varm, kvav eftermiddag i juli. Så här kan du använda radarn:

  1. Klockan 15. Radarn visar spridda gula och orange skurar väster om Vättern. Prognosen visar åskskurar och SMHI har en gul varning för åskoväder i länet.
  2. Klockan 15.30. En av cellerna har vuxit och har nu en röd kärna med en liten fläck av rosa i mitten. Det är ett tecken på mycket starka ekon – skyfall, hagel eller båda.
  3. Animationen visar att cellen rör sig österut. Du mäter att den flyttat sig ungefär 15 km på 30 minuter, alltså cirka 30 km/h.
  4. Avståndet till din ort är omkring 30 km. Om cellen håller i sig och behåller riktningen är den framme om ungefär en timme.
  5. Du agerar. Bilen ställs i garaget, dynorna tas in och känsliga växter täcks över. När skuren kommer håller du dig inomhus tills den har passerat.

Exemplet är förenklat. Många celler dör ut innan de når fram, medan nya kan bildas snabbt. Men metoden ger dig en bra uppfattning om vad som är på väg.

Hagelskador

Småhagel och snöhagel gör sällan skada. Det är ishaglet som ställer till det:

  • Grödor. Stort hagel kan slå ned sädesfält och förstöra frukt och grönsaker på några minuter.
  • Bilar. Bucklor i tak och motorhuv och spräckta rutor. Plåtskador ersätts normalt bara om du har helförsäkring med vagnskadeförsäkring, och självrisken kan vara förhållandevis hög.
  • Hus och trädgård. Takfönster, växthus, plasttak och markiser är känsliga.

Så skyddar du dig när det haglar

En hagelskur är kort, men den kommer ofta tillsammans med blixtar, kraftiga vindbyar och skyfall. Därför gäller samma grundregler som vid åska:

  1. Gå inomhus och håll dig borta från takfönster och glasväggar.
  2. Ställ bilen under tak om du hinner, till exempel i garage eller carport.
  3. Kör du bil, sänk farten och stanna på en säker plats om sikten blir dålig. Hagel på vägen kan också göra den hal.
  4. Ute i naturen: Skydda huvudet, men ställ dig inte under ett ensamt träd – där är blixtrisken stor.
  5. Vänta ut skuren. Den passerar ofta på några minuter, men håll koll på radarn efter nya celler.

SMHI:s varningar och hagel

SMHI har ingen egen varning för hagel. Hagel ingår i varningen för åskoväder, och vid orange nivå kan SMHI skriva att det finns risk för stora hagel som kan orsaka skador. Aktuella varningar ser du på varningssidan, till exempel för Skåne län eller Östergötlands län.

Vill du följa skurarna i din region har VäderSverige radarsidor för 24 städer, bland annat regnradar Borås och regnradar Eskilstuna. Planerar du dagen, börja med vädret idag.

Vanliga frågor

Varför haglar det på sommaren när det är varmt?

Haglet bildas högt upp i bymolnet där det är flera minusgrader även en varm sommardag. Är kornen tillräckligt stora hinner de falla genom den varma luften utan att smälta helt.

Kan man se hagel på radarn?

Indirekt. Hagel ger mycket starka ekon som syns som de kraftigaste färgerna, på VäderSverige rosa och lila. SMHI:s moderna radarer kan skilja hagel från regn med dubbelpolarisation, men det syns inte i en vanlig radarbild.

Vad är skillnaden mellan snöhagel och småhagel?

Snöhagel är vitt och sprött och spricker ofta mot hård mark, och kommer mest på våren. Småhagel är hårt och runt, upp till omkring 5 mm, och kommer främst på sommaren i skurar med regn och åska.

Ersätter bilförsäkringen hagelskador?

Bucklor i plåten ersätts normalt bara om du har helförsäkring med vagnskadeförsäkring, och då med avdrag för självrisken. Halvförsäkringen täcker i regel inte plåtskador, men villkoren skiljer sig mellan bolagen.

Hur stort kan hagel bli i Sverige?

Svenskt rekord enligt SMHI är ett hagelkorn på 2 hekto och cirka 7 × 8 cm från Ramnäs 1953. I augusti 2022 föll hagel stora som hönsägg, omkring 5 cm, i Näshulta i Södermanland.

Hur länge varar en hagelskur?

Ofta bara några minuter på samma plats, eftersom hagelkärnan i ett bymoln är liten och rör sig med vinden. Under ett kraftigt åskväder kan flera hagelskurar komma efter varandra.

Officiella varningar: SMHI. Data på webbplatsen: Open-Meteo, RainViewer och NOAA.

Läs också