Snöby drar in från norr över Åbyfjorden vid Röe Sandvik i Lysekils kommun
Radar & kartor

Snöradar: därför ser snön svagare ut på radarn – och så vet du när det börjar snöa

Redaktionen VäderSverige·7 min läsning·

Foto: W.carter, CC0, Wikimedia Commons, beskuren

En snöradar är en vanlig väderradar som visar nederbörd som faller som snö. Snö ger svagare ekon än regn med samma vattenmängd, så ett jämnt blått eller grönt område en vinterdag kan ge mer snö än det ser ut. Snöblandat regn och blötsnö runt 0 °C ger tvärtom mycket starka ekon. Om det blir snö eller regn avgör du med temperaturen i prognosen, inte med radarbilden.

Det viktigaste
  • Radarn mäter hur mycket strålning som studsar tillbaka – och is reflekterar betydligt sämre än vatten.
  • Ett svagt eko en kall dag kan betyda måttligt snöfall. Ett plötsligt starkt eko runt 0 °C är ofta blötsnö.
  • Om det blir snö, snöblandat eller regn avgörs av temperaturen hela vägen ner till marken.
  • Snöbyar från havet ligger lågt och syns bara nära radarn – längre bort går strålen över dem.
  • För att veta när det kommer att snöa: radarn för de närmaste timmarna, timprognosen för i morgon.

En vinterdag kan regnradarn visa ett tunt, blekt område över din stad medan snön vräker ner utanför fönstret. En annan dag lyser radarn orange, och det som faller är blöt, tung snö som knappt ger någon centimeter. Båda gångerna gör radarn exakt det den ska. Den mäter bara något annat än det du tror.

Snö radar: vad radarn faktiskt ser

Det finns ingen särskild snöradar. Det som kallas snöradar är samma väderradar som visar regn, och den skickar ut korta mikrovågspulser som studsar mot partiklar i luften. Ju mer energi som kommer tillbaka, desto starkare eko. Måttet kallas reflektivitet och anges i dBZ, och radarbilden räknar sedan om det till ungefärlig intensitet i millimeter per timme.

Omräkningen bygger på hur regndroppar beter sig. För snö stämmer den sämre, av två skäl:

  • Is reflekterar sämre än vatten. En iskristall skickar tillbaka bara ungefär en femtedel så mycket energi som en vattendroppe av samma storlek. Det motsvarar omkring 7 dBZ lägre värde.
  • Snöflingor är luftiga. En stor flinga innehåller mest luft och lite vatten. Den faller också långsamt, så det tar längre tid för samma vattenmängd att nå marken.

Följden är att snöfall ser svagare ut på radarn än det är. Läs mer om hur reflektiviteten fungerar i guiden regnradar – så läser du den.

Därför ser snön svagare ut än den är

Tabellen visar ungefär hur du kan översätta det du ser på radarn en vinterdag. Siffrorna är grova, eftersom snöns täthet varierar mycket.

Det du ser på radarn Om det är kallt (under −2 °C) Om det är runt 0 °C
Svagt, ljust område Lätt till måttligt snöfall Lätt snö eller snöblandat regn
Jämnt blått eller grönt område över stor yta Måttligt snöfall, kan ge flera cm på några timmar Blöt snö eller regn
Plötsligt starka gula och orange områden Intensiva snöbyar Ofta blötsnö eller snöblandat regn, inte skyfall
Smala stråk från havet Snöbyar, så kallade snökanoner Snöblandade skurar

SMHI definierar snöfallets intensitet efter hur fort snödjupet växer: lätt snöfall ger högst 0,4 cm per timme, måttligt 0,5–4 cm och tätt snöfall mer än 4 cm per timme. Hur många centimeter det blir per millimeter beror på snöns täthet. Enligt SMHI motsvarar en decimeter nyfallen snö 3–10 mm smält vatten. Torr, kall snö blir alltså mer än dubbelt så djup som blöt snö med samma vattenmängd.

Snö, snöblandat regn eller regn nära 0 °C

Nästan all nederbörd över Sverige börjar som snö högt upp i molnen. Frågan är om flingorna smälter på vägen ner. Därför är temperaturen den viktigaste ledtråden, och radarbilden den näst viktigaste.

Lufttemperatur vid marken Vanligaste nederbördstypen Så ser det ut på radarn
Under −2 °C Torr snö Svagare än regn, jämna ytor
−2 till 0 °C Snö, ofta blötare Något starkare
0 till +2 °C Blötsnö, snöblandat regn eller regn Kan bli mycket starkt
Över +3 °C Oftast regn Normalt regneko

Gränserna är inte skarpa. I torr luft kyls flingorna av avdunstning, och då kan det snöa vid ett par plusgrader. Är luften fuktig kan det regna redan strax över noll.

Blötsnö och snöblandat regn ger starkare ekon än både torr snö och regn. SMHI skriver att snöblandat regn ger radarekon med mycket kraftigare intensitet. Orsaken är att en smältande flinga får en vattenhinna utanpå och ser ut som en jättestor regndroppe för radarn. Ett starkt område som plötsligt dyker upp en dag med nollgradigt väder är därför oftast blötsnö, inte ett skyfall.

Smältskiktet, eller bright band, är samma fenomen sett från sidan. Där radarstrålen passerar höjden där snön smälter blir ekot extra starkt, och vid ett stort regnområde kan det synas som en ring runt radarn. Det är vanligast vår och höst.

Underkylt regn ser ut som vanligt regn på radarn, eftersom dropparna fryser först när de träffar marken. Det är extra farligt och beskrivs i artikeln om halka och underkylt regn.

SMHI radar snö och ny teknik

Det svenska radarnätet består av tolv radarer och moderniserades mellan 2014 och 2021. Sedan dess skickar radarerna data var femte minut i stället för var femtonde, och de använder dubbelpolarisation. Radarn skickar då ut pulser både vågrätt och lodrätt och jämför ekona. Eftersom regndroppar, snöflingor och hagel har olika form kan systemet skilja mellan regn, snö och hagel och rensa bort ekon från till exempel fåglar och vågor. Den vanliga radarbilden du ser i appar och på webben visar ändå oftast bara intensitet.

Regnradarn på VäderSverige visar nederbördens styrka med en färgskala, uppdateras ungefär var tionde minut och har en animation för de senaste två timmarna. Radarbilderna från RainViewer har snöläget påslaget, så områden som bedöms vara snö får en egen färgskala. Bedömningen är grov runt 0 °C, så för att avgöra snö eller regn tittar du också på temperaturen och vädersymbolen i timprognosen för din ort. Läs mer om hur färgerna ska tolkas i färgerna på regnradarn.

Snökanoner och snöbyar längs kusten

Vissa av de största snöfallen i Sverige kommer inte från fronter alls. När kall luft från norr eller öster drar ut över det relativt varma vattnet i Östersjön eller Bottenhavet tar den upp värme och fukt. Om vinden sedan blåser in mot land kan det bildas intensiva snöbyar.

På radarn och satellitbilder syns de som tydliga, smala stråk som utgår från havet. Vid nordostliga och östliga vindar är Upplands och Gästriklands kust ett klassiskt område, med orter som Gävle och Uppsala en bit in i landet. Vilken kuststräcka som drabbas beror helt på vindriktningen, så snöbyarna kan också slå till på andra håll längs Östersjön.

Snöbyarna har en lurig egenskap: de ligger så lågt att radarn bara ser dem på nära håll. Längre från radarn går strålen över dem, och då kan det snöa kraftigt fast radarbilden är nästan tom.

Snöradar i Norrland och fjällen

Längre norrut och i fjällen blir radarbilden mindre pålitlig för snö:

  • Strålen går högre ju längre bort. På 20 mils avstånd ligger den ett par kilometer över marken, och lätt snö från låga moln syns inte alls.
  • Berg skymmer. Bakom en fjällrygg ser radarn ingenting. Det kan snöa kraftigt i Åre eller kring Östersund utan att radarn visar hela mängden.
  • Snö ur klar himmel. Mycket lätt snö kan bildas i luften nära marken en kall, klar dag. Den ligger för lågt för radarn.

Mer om radartäckningen i norr finns i artikeln om regnradar i Norrland.

När kommer det snöa? Så använder du radar och prognos

  1. Titta på temperaturen. Ligger den kring noll eller lägre när nederbörden väntas? Kolla timprognosen och vädret i morgon.
  2. Leta efter nederbörd på radarn. Ett brett område från väster eller sydväst är oftast en varmfront eller ett lågtryck, och det är från dem de största snömängderna brukar komma.
  3. Följ animationen. Mät hur fort kanten rör sig och räkna ut när den når dig. Metoden fungerar bra för stora snöområden, sämre för enskilda snöbyar.
  4. Var vaksam nära noll. Om radarn plötsligt blir starkare medan temperaturen ligger runt 0 °C är det troligen blötsnö. Den är tung och kan knäcka grenar och ge elavbrott.
  5. Kolla varningarna. SMHI kan utfärda varning för snöfall på gul, orange eller röd nivå. Se aktuella vädervarningar.

Väntar du på säsongens första snö? Läs när den brukar komma i olika delar av landet i artikeln om första snön.

Vanliga frågor

Visar SMHI:s radar snö?

Ja, SMHI:s radar visar all nederbörd som är tillräckligt stor för att ge ett eko, även snö. Den vanliga radarbilden skiljer dock inte tydligt på snö och regn, så du behöver titta på temperaturen för att veta vilket det är.

Varför syns snön så svagt på radarn?

Iskristaller och snöflingor reflekterar radarstrålningen mycket sämre än vattendroppar. Ett snöfall ser därför svagare ut på radarn än ett regn med lika mycket vatten.

När kommer det snöa?

Titta på regnradarn för att se om det finns nederbörd som är på väg mot dig, och på timprognosen för att se om temperaturen ligger runt eller under noll när den kommer. Nära noll grader kan det växla mellan snö, snöblandat regn och regn.

Kommer det snöa imorgon?

Det svarar timprognosen bäst på, eftersom radarn bara visar några timmar framåt. Titta efter nederbörd samtidigt som temperaturen ligger kring noll eller lägre, och kolla om SMHI har utfärdat varning för snöfall.

Hur många centimeter snö blir en millimeter nederbörd?

En vanlig tumregel är ungefär 1 cm snö per millimeter. Enligt SMHI motsvarar en decimeter nysnö 3–10 mm smält vatten, så torr kall snö blir fluffigare och blöt snö kompaktare.

Varför snöar det fast radarn är tom?

Lätt snö från låga moln kan falla under radarstrålen, särskilt långt från radarn och i fjällen. Även snöbyar från havet ligger så lågt att radarn bara ser dem på nära håll.

Officiella varningar: SMHI. Data på webbplatsen: Open-Meteo, RainViewer och NOAA.

Läs också