En nederbördskarta visar hur mycket regn och smält snö som har fallit, eller väntas falla, under en viss tid, mätt i millimeter. 1 mm betyder 1 liter vatten per kvadratmeter. SMHI:s nederbördskarta för dygnet bygger på cirka 400 stationer som rapporterar varje morgon, och dygnet räknas från kl. 07 till 07 svensk normaltid. En vanlig regnradar visar däremot intensiteten just nu, inte summan.
- 1 mm nederbörd = 1 liter vatten per kvadratmeter. Snö mäts som smält vatten.
- Det finns tre sorters kartor: uppmätt nederbörd från stationer, radarbaserad summa och prognos.
- SMHI:s dygnskarta bygger först på cirka 400 stationer och fylls på med ungefär 300 till senare.
- Nederbördsdygnet slutar kl. 07 normaltid (08 sommartid), så det skiljer sig från kalenderdygnet.
- Mer än 4 mm på en timme är kraftigt regn. Över 90 mm på ett dygn är mycket ovanligt i Sverige.
Hur mycket regnade det egentligen i natt? Var det blötare än vanligt i oktober? Och hur mycket väntas falla innan helgen? Alla tre frågorna besvaras av en nederbördskarta, men det är tre olika kartor med olika ursprung. Den som vet vilken som är vilken slipper dra fel slutsatser.
Vad en nederbördskarta visar
En nederbördskarta visar mängden nederbörd under en bestämd tid, till exempel en timme, ett dygn eller en månad. Nederbörd är allt vatten som faller ur molnen: regn, duggregn, snö och hagel. Snö och hagel smälts innan de mäts, så allt anges i millimeter vatten.
1 mm nederbörd motsvarar 1 liter vatten per kvadratmeter, förutsatt att inget avdunstar eller rinner bort. Faller det 20 mm på din tomt på 500 kvadratmeter har alltså 10 000 liter vatten landat där.
Det viktigaste att hålla isär är summa och intensitet. En regnradar visar intensiteten just nu, i millimeter per timme. En nederbördskarta visar summan över en längre period. Hur du läser radarbilden förklarar vi i guiden regnradar – så läser du den.
Tre sorters regnkarta
| Typ av karta | Källa | Visar | Bäst till |
|---|---|---|---|
| Uppmätt nederbörd | Väderstationer med regnmätare | Hur mycket som faktiskt föll, till exempel per dygn | Statistik, jämförelser, "hur mycket regnade det?" |
| Radarbaserad summa | Väderradar, justerad mot mätare | Uppskattad mängd mellan stationerna | Lokala skurar och skyfall |
| Prognoskarta | Vädermodell | Hur mycket som väntas falla | Planering, kommande dagar |
Kartorna kompletterar varandra. Stationerna är mest exakta på sin egen plats men glesa. Radarn ser mellanrummen men räknar om ett eko till mängd, vilket kan slå fel. Prognosen är en beräkning av framtiden och kan aldrig vara bättre än modellen.
SMHI nederbördskarta: dygnsnederbörd från stationerna
SMHI:s karta över dygnsnederbörd visar nederbörden i millimeter för varje enskilt dygn under den månad du väljer. Så här görs den:
- Mätning. SMHI har drygt 600 stationer som rapporterar nederbörd. Omkring 120 av dem är automatiska, resten är manuella stationer där en observatör häller vattnet i ett mätglas och läser av mängden i tiondels millimeter.
- Rapportering. Dygnsmängden rapporteras kl. 07 svensk normaltid, 08 sommartid. Ett nederbördsdygn är alltså inte samma sak som ett kalenderdygn.
- Första kartan. Gårdagens karta tas fram omkring kl. 9 och bygger på cirka 400 stationer som rapporterar varje dag.
- Komplettering. Ytterligare cirka 300 stationer rapporterar senare. Kartan räknas om i slutet av månaden efter, och en gång till ungefär tre månader senare när data har rättats.
- Interpolering. Mellan stationerna räknas värdena fram matematiskt. SMHI påpekar själv att kartan därför kan avvika från de verkliga mängderna, eftersom nederbörd kan variera mycket lokalt.
Den sista punkten är viktig. En sommarskur kan ge 30 mm på ett ställe och nästan ingenting några kilometer bort. Missar skuren alla stationer syns den knappt på dygnskartan, trots att källare svämmade över. Där ger radarn en bättre bild – läs mer i artikeln om skyfall på radarn.
Så läser du färgskalan steg för steg
Varje nederbördskarta har sin egen skala, och det är där de flesta misstag görs. Gå igenom kartan i den här ordningen:
- Läs rubriken. Står det mm, mm/h eller procent? Millimeter är en summa, millimeter per timme är intensitet och procent är antingen sannolikhet eller jämförelse med det normala.
- Kolla tidsperioden. Gäller kartan en timme, ett dygn, en vecka eller en månad? 20 mm är mycket på en timme men helt normalt för en vecka.
- Titta på färgförklaringen. Stegen är sällan jämna. Ofta är de täta vid låga mängder och glesa vid höga, så att både duggregn och skyfall får plats på samma skala.
- Jämför med det normala. En månad med 50 mm är torr i Göteborg, som normalt får över 900 mm per år, men ungefär normal i Visby, som får drygt 500 mm. Därför är avvikelsekartor ofta mer användbara än råa millimeter.
- Leta efter enskilda stationer. Många kartor visar även mätvärdena som siffror eller prickar. De är mer exakta än den utjämnade färgytan runt omkring.
Nederbörd mm senaste dygnet – vad är mycket?
Siffror i millimeter är lätta att läsa men svåra att känna. Tabellen ger en känsla för vad olika mängder betyder.
| Mängd | På en timme | På ett dygn |
|---|---|---|
| Under 0,5 mm | Lätt regn eller duggregn | Någon enstaka skur eller lite duggregn |
| 1–4 mm | Måttligt regn | En grå dag med lätt regn då och då |
| 5–10 mm | Kraftigt regn | Ordentligt regnig dag |
| 10–50 mm | Kraftiga regnskurar | 20–50 mm: mycket blött, risk för vattensamlingar |
| 50 mm eller mer | Skyfall enligt SMHI:s definition | Ovanligt mycket, risk för översvämningar |
| 90 mm eller mer | – | Extremt för Sverige |
SMHI räknar regn som kraftigt när det ger mer än 4 mm på en timme. Skyfall är minst 50 mm på en timme eller minst 1 mm på en minut. Av alla SMHI:s stationer har 191 någon gång mellan 1945 och 2019 fått minst 90 mm under ett dygn.
Rekorden visar hur långt det kan gå:
- Dygn: 198,0 mm i Fagerheden i Norrbotten den 28 juli 1997.
- Timme: 86,3 mm vid Uppsalas automatstation den 17 augusti 1997.
- Månad: 429,0 mm i Jormlien i januari 1989, högsta månadssumman i SMHI:s rekordlista.
- År: 1 866,1 mm i Mollsjönäs i Västergötland 2008.
Den vanligaste årsnederbörden i Sverige ligger mellan 500 och 800 mm. Abisko får runt 350 mm, medan Hallands inland får över 1 200 mm. Mer om skillnaderna finns i artikeln om Sveriges klimat.
Nederbördskarta Sverige: avvikelse från det normala
Vill du veta om månaden har varit blöt eller torr är en karta över avvikelse mer användbar än en med millimeter. SMHI publicerar kartor som visar hur nederbörden hittills under månaden, säsongen och året förhåller sig till det normala.
- Normalperioden 1991–2020 används för att beskriva dagens klimat.
- Normalperioden 1961–1990 används när man studerar klimatförändringar.
- Kartorna uppdateras varje dag och nederbördsanalysen bygger på cirka 400 stationer.
En karta som visar 150 procent av det normala i Göteborg och 70 procent i Kalmar säger alltså mer om säsongen än råa millimeter, eftersom västkusten normalt får betydligt mer nederbörd än östkusten.
Nederbördskarta på VäderSverige: prognos och radar
På VäderSverige kan du se nederbörd på tre sätt:
- Regnradarn visar uppmätt nederbörd de senaste två timmarna, med en ny bild ungefär var tionde minut. Det är intensitet, inte summa.
- Prognoskartan på samma sida visar nederbörd, moln, temperatur och vind från vädermodellen GFS upp till sju dygn framåt. Bläddra framåt i tiden för att se var regnområdena väntas dra fram.
- Ortssidorna visar väntad nederbörd i millimeter per dygn i 14-dygnsprognosen och risken för nederbörd i procent timme för timme, till exempel för Karlstad eller Visby.
För dagens och morgondagens läge i hela landet, se vädret idag och vädret i morgon. Vill du jämföra olika sorters väderkartor finns en genomgång i artikeln om väderkarta Sverige.
Fallgropar när du läser en regnkarta
- Fel tidsperiod. Kolla alltid vilken period kartan gäller. "Senaste dygnet" kan betyda 07–07, 24 timmar bakåt från nu eller ett kalenderdygn.
- Blåst gör snön mindre. Vinden är mätningarnas största felkälla. På en skyddad plats försvinner upp till 5 procent av regnet och 10 procent av snön förbi mätaren, och i hård vind kan över hälften av snön gå förlorad.
- Släta ytor är beräknade. En jämn färg mellan två stationer betyder inte att det har fallit lika mycket överallt.
- Radarsumman är en uppskattning. Snö ger svagare ekon och blötsnö starkare, så radarbaserade mängder blir osäkrast på vintern. Mer om det finns i artikeln om snöradar.
- Prognosen är inte facit. En prognoskarta som visar 15 mm under morgondagen kan bli 5 eller 25 mm, särskilt om regnet kommer i skurar.
Källor
Vanliga frågor
Var hittar jag SMHI:s nederbördskarta?
SMHI publicerar kartor över dygnsnederbörd under sina datatjänster för meteorologi, där du väljer månad och ser varje dygn för sig. Kartan för gårdagen tas fram omkring klockan nio på morgonen.
Hur mycket har det regnat senaste dygnet?
Det ser du på en nederbördskarta över dygnsnederbörd, som visar uppmätt mängd i millimeter från väderstationerna. Tänk på att nederbördsdygnet slutar kl. 07 på morgonen och att mängden kan variera mycket mellan två stationer.
Är 10 mm regn mycket?
10 mm på ett dygn är en rejält regnig dag, men inte extremt. Faller 10 mm på en timme är det däremot en kraftig regnskur som snabbt ger vattensamlingar på gatorna.
Vad är skillnaden mellan nederbördskarta och regnradar?
Regnradarn visar hur intensivt det regnar just nu, i millimeter per timme. En nederbördskarta visar den sammanlagda mängden under en längre tid, till exempel ett dygn eller en månad.
Vad är det största regnet på ett dygn i Sverige?
Det officiella rekordet vid en SMHI-station är 198,0 mm i Fagerheden i Norrbotten den 28 juli 1997. Vid regnkatastrofen på Fulufjället samma sommar uppmättes privat 276 mm på 24 timmar, men det är inte ett officiellt rekord.
Varför stämmer inte kartan med min egen regnmätare?
Kartan räknas fram mellan stationer som ofta ligger flera mil ifrån varandra, och regn kan variera mycket lokalt, särskilt vid skurar. Dessutom tappar alla mätare en del av nederbörden när det blåser, mest för snö.
Officiella varningar: SMHI. Data på webbplatsen: Open-Meteo, RainViewer och NOAA.


