Flera blixtar slår ned samtidigt över ett villaområde i Skåne en sommarnatt
Radar & kartor

Blixtradar – var du ser blixtnedslag live i Sverige och hur blixtkartan fungerar

Redaktionen VäderSverige·7 min läsning·

Foto: Jakez, CC BY-SA 3.0, Wikimedia Commons, beskuren

En blixtradar är egentligen ingen radar utan ett nät av sensorer som fångar de elektromagnetiska pulserna från blixtar och räknar ut var de slog ned. I Sverige ser du blixtar live på SMHI:s karta ”Radar med blixt” och på den frivilliga tjänsten Blitzortung.org (kartan LightningMaps.org). SMHI:s system registrerar i genomsnitt omkring 150 000 blixturladdningar till marken per år.

Det viktigaste
  • En blixtradar är ett sensornät som lokaliserar blixtar via radiovågor – inte en radar som skickar ut pulser.
  • SMHI har nio blixtsensorer i Sverige och samarbetar med grannländerna, totalt omkring 40 sensorer.
  • Positionen har normalt ett medianfel under 500 meter.
  • Blixtar live ser du på SMHI:s ”Radar med blixt” och på Blitzortung/LightningMaps.
  • VäderSverige har ingen blixtkarta – på vår regnradar syns åskceller som röda och lila kärnor.

Ordet blixtradar används av nästan alla, men det är lite missvisande. En väderradar skickar ut egna mikrovågspulser och mäter ekot från regndroppar, snö och hagel. En blixtkarta fungerar tvärtom: den lyssnar passivt efter de radiovågor som varje blixt själv sänder ut. Därför kan du se blixtar på en karta även där det inte finns någon regnradar alls, till exempel långt ut över havet.

Vad är en blixtradar?

En blixtradar, eller blixtlokaliseringssystem som det heter på fackspråk, är ett nät av mottagare utspridda över ett stort område. När en blixt slår ned bildas en kraftig elektromagnetisk puls som sprids med ljusets hastighet. Pulsen når sensorerna vid något olika tidpunkter beroende på hur långt bort de står.

Genom att jämföra ankomsttiderna – och i vissa system även riktningen som pulsen kommer från – räknar en central dator ut var blixten slog ned. Resultatet blir en punkt på kartan med tid, position och ofta strömstyrka.

Ju fler sensorer som ”hör” samma blixt, och ju tätare de står, desto säkrare blir positionen. Därför är precisionen bäst mitt i ett nät och sämre i utkanterna.

Så fungerar SMHI:s blixtradar

SMHI har ett eget blixtlokaliseringssystem med nio sensorer spridda jämnt över Sverige och en central beräkningsserver i Norrköping. Systemet är sammankopplat med motsvarande nät i Norge, Finland, Tyskland, Danmark och delvis Polen, så att omkring 40 sensorer samverkar.

Det här registrerar systemet för varje urladdning:

  • Tid – exakt när blixten slog ned.
  • Position – vid normal drift är medianfelet mindre än 500 meter.
  • Strömstyrka – i ampere, vilket visar hur kraftig blixten var.
  • Polaritet – om urladdningen var negativ (vanligast) eller positiv.

Systemet fångar framför allt blixtar mellan moln och mark, men kan även registrera urladdningar mellan moln. SMHI använder datan både för prognoser och varningar och för att publicera blixtar på sin webbplats. I genomsnitt registreras omkring 150 000 urladdningar till marken per år i Sverige.

Blixtradar live: här ser du blixtarna

Det finns några få tjänster som visar blixtar i realtid över Sverige. De bygger på olika mätnät och har olika styrkor.

Tjänst Datakälla Det här ser du Bra till
SMHI: Radar med blixt SMHI:s blixtlokalisering och radar Blixtar ovanpå radarbilden, ny bild var 5:e minut Sverige och Norden, officiella mätdata
SMHI: Blixtkartor SMHI:s blixtlokalisering Urladdningar per dygn, sedan 1 maj 2012 Se vad som hände i går eller förra sommaren
LightningMaps.org Blitzortung.org (frivilligt nät) Blixtar i realtid, hela Europa Följa åskväder utanför Sverige
Blixtappar Olika leverantörer Karta och notis när det blixtrar nära dig Larm i mobilen

Hur appar med blixtlarm fungerar, och vad de inte klarar, går vi igenom i Blixtvakt: åskvarning i mobilen.

Blitzortung – ett nät byggt av frivilliga

Blitzortung.org är ett gemenskapsprojekt där privatpersoner sätter upp egna mottagare för långvågiga radiosignaler (VLF). Varje station tidsstämplar signalen med GPS-tid på mikrosekunden och skickar den till centrala servrar som räknar ut positionen. Projektet anger att nätet har mer än 500 mottagare och att blixtarna normalt syns 3–20 sekunder efter nedslaget.

LightningMaps.org är det mest kända sättet att se Blitzortungs data. Där finns kartor för bland annat Europa, och nedslagen ritas ut i realtid medan du tittar. Fördelen är att kartan är gratis och snabb. Nackdelen är att täckningen beror på var det råkar finnas frivilliga stationer, och att det inte är en officiell tjänst. I glest befolkade delar av norra Sverige kan precisionen vara sämre än i söder.

Blixtkarta eller regnradar – vad är skillnaden?

Många tror att regnradarn visar åskan. Det gör den inte. Den visar nederbörd, och åskan får du dra slutsatser om utifrån hur intensiv nederbörden är. Skillnaden är viktig när du ska bedöma risken.

Blixtkarta Regnradar
Mäter Radiopulser från blixtar Eko från regn, snö och hagel
Metod Passiva sensorer som lyssnar Aktiv radar som sänder pulser
Visar Var och när blixten slog ned Var det regnar och hur mycket
Täckning Även långt ut över hav och grannländer Begränsad till radarnas räckvidd
Missar En del svaga blixtar Nederbörd under radarstrålen

Bäst bild får du genom att använda båda samtidigt. Det beskriver vi steg för steg i Radar med blixt.

Så läser du en blixtkarta

En blixtkarta kan se rörig ut när ett stort åskväder drar fram. Så här tolkar du den:

  1. Titta på färgerna. De flesta kartor färgar blixtarna efter ålder, till exempel vitt eller gult för de senaste minuterna och mörkare färger för äldre nedslag. Kontrollera teckenförklaringen, den skiljer sig mellan tjänster.
  2. Leta efter täta kluster. Ett aktivt åskväder syns som en samling färska nedslag. Enstaka blixtar utspridda över ett stort område betyder ofta att vädret håller på att avta. Ett långt, smalt band av blixtar tyder i stället på åska längs en front, som kan dra fram över stora delar av landet under flera timmar.
  3. Följ förflyttningen. Om de färska blixtarna ligger på ena sidan av klustret och de gamla på den andra, rör sig åskvädret åt det håll där de nya finns.
  4. Mät avståndet. Använd kartans skala eller zooma in på din ort. Ligger färska blixtar inom 10–15 km är det dags att gå inomhus.
  5. Jämför med regnradarn. Se om blixtarna sitter i de kraftigaste skurarna. Då vet du vilka celler du ska hålla ögonen på.

Hur du själv räknar ut fart och riktning på ett åskväder förklarar vi i Åskradar: följ åskan idag.

Blixtnedslag på karta i efterhand

Ibland vill du veta om det verkligen var blixten som slog ut elen i huset, eller hur många blixtar som drog över din ort i natt. Då är SMHI:s blixtkartor per dygn användbara.

Det finns två typer av kartor:

  • Urladdningskartor räknar antalet urladdningar i rutor om 10 × 10 km. Kraftiga urladdningar markeras med ett plustecken.
  • Åskdagskartor visar de dagar då minst en urladdning registrerades inom en ruta om 25 × 25 km.

Kartorna finns från den 1 maj 2012 och framåt. SMHI påpekar att de tas fram automatiskt och är ogranskade, så enstaka fel eller luckor kan förekomma. Data från november 2014 och framåt är dessutom inte helt jämförbara med äldre material, eftersom mätsystemet har ändrats.

Vill du förstå vad ett nedslag faktiskt gör med hus, bilar och träd, läs Blixtnedslag: vad händer när blixten slår ned.

Det här visar VäderSverige – och inte

VäderSverige har ingen blixtkarta och inga egna blixtdata. Det vi har är en regnradar för hela Sverige som bygger på RainViewers sammanställning av radarnät, med en ny bild ungefär var tionde minut och en animation över de senaste två timmarna.

På radarn syns åskceller som små, intensiva områden där färgen går från gult och orange till rött och längst upp på skalan rosa och lila. Det är de starkaste ekona, ofta från skyfall eller hagel. Ser du sådana kärnor en varm sommareftermiddag är risken stor att det åskar, även om radarn inte kan visa själva blixtarna.

Några sätt att använda radarn under åsksäsongen:

Mer om varför Sverige åskar mest i juli och hur du skyddar dig ute finns i Åska i Sverige.

Vanliga frågor

Var ser jag blixtradar live gratis?

SMHI visar registrerade blixtar ovanpå radarbilden i tjänsten ”Radar med blixt” på smhi.se. Den frivilliga tjänsten LightningMaps.org visar blixtar från Blitzortung-nätet i realtid över hela Europa.

Har SMHI en blixtradar?

Ja, SMHI driver ett blixtlokaliseringssystem med nio sensorer i Sverige. Blixtarna visas på kartan ”Radar med blixt”, och dygnsvisa blixtkartor finns sedan 1 maj 2012.

Hur exakt är en blixtkarta?

I SMHI:s system är medianfelet för positionen under 500 meter vid normal drift. Svaga blixtar och blixtar långt från sensorerna kan hamna längre från den verkliga platsen.

Varför syns blixtar på kartan men inget regn på radarn?

Blixtar kan slå ned flera kilometer från regnområdet, och radarn kan missa nederbörd som faller under radarstrålen. Det kan också bero på ett tillfälligt avbrott i radardata.

Visar blixtkartan alla blixtar?

Nej. Sensorerna fångar de flesta urladdningar till marken och en del blixtar mellan moln, men ingen blixtkarta är fullständig. Använd den som en bra fingervisning, inte som en garanti.

Kan jag se blixtnedslag på karta i efterhand?

Ja. SMHI publicerar automatiskt framtagna kartor med blixturladdningar per dygn från 1 maj 2012 och framåt. Kartorna är ogranskade och kan innehålla fel.

Officiella varningar: SMHI. Data på webbplatsen: Open-Meteo, RainViewer och NOAA.

Läs också