Är det storm idag ser du det snabbast i SMHI:s vindvarningar och på en vindkarta som visar vindens styrka och riktning timme för timme. Storm betyder minst 24,5 m/s i medelvind, men det är byvinden som fäller träd och som SMHI:s vindvarningar på land utgår från. Regnradarn visar inte vinden, men den visar lågtryckets regn- och snöband och hur fort de rör sig.
- Storm är minst 24,5 m/s i medelvind och orkan minst 32,7 m/s. Byarna är alltid starkare än medelvinden.
- Vindkartan på VäderSverige visar modellen GFS medelvind 10 meter över marken, sju dygn framåt. Byvinden för en ort står på ortssidan.
- Regnradarn visar nederbörd, inte vind, men lågtryckets spiral och fronter syns tydligt i animationen.
- Sedan 1 januari 2026 har Sverige, Norge och Danmark en gemensam namnlista för stormar. Den första var Anna.
- SMHI:s vindvarningar på land gäller byvinden, med gränser för gul varning på 21–25 m/s beroende på län.
När ett djupt lågtryck närmar sig vill de flesta veta tre saker: hur hårt det blåser, var det blåser mest och när det är som värst. Svaren finns på olika ställen. Varningarna kommer från SMHI, vinden ser du bäst på en vindkarta och regnet och snön som följer med stormen syns i radarn. Här går vi igenom hur du läser dem tillsammans.
Storm idag: tre ställen att titta på
- Varningarna. Börja alltid på vädervarningarna. Där ser du SMHI:s gula, orange och röda varningar för vind, vind på kalfjället och medelvind till havs, länsvis och ort för ort. Bor du i ett utsatt län, till exempel Skåne eller Gävleborg, kan du gå direkt till länets sida.
- Vindkartan. Öppna regnradarn, välj »Prognos · 7 dygn« och lagret Vind. Då ser du hur vindfältet flyttar sig över landet timme för timme.
- Ortssidan. På varje ortssida, till exempel Göteborg eller Visby, står medelvind, byvind och vindriktning för de närmaste timmarna och dagarna. Det är byvinden som säger mest om risken för nedfallna träd.
Samma ordning fungerar även för vädret idag i allmänhet: varning först, karta sedan och sist detaljerna för just din ort.
Så läser du vindkartan
Vindkartan på VäderSverige bygger på den globala vädermodellen GFS från amerikanska NOAA. Modellen räknar med ett rutnät på 0,25 grader, ungefär 25 kilometer i nord–sydlig led, och visar vinden 10 meter över marken. Prognosen går timme för timme det första dygnet och därefter var tredje timme, sju dygn framåt. En ny modellkörning kommer var sjätte timme.
Kartan visar vinden på tre sätt samtidigt:
- Färgerna visar vindhastigheten i m/s.
- De rörliga strecken visar åt vilket håll luften strömmar.
- Siffrorna vid orterna visar värdet och en pil för vindriktningen. Klickar du på kartan får du värdet för just den punkten.
| Färg på kartan | Ungefär | SMHI:s benämning på land |
|---|---|---|
| Blått | 0–3 m/s | Svag vind |
| Turkos och grönt | 3–7 m/s | Måttlig vind |
| Gult och orange | 8–13 m/s | Frisk vind |
| Rött | 14–17 m/s | Hård vind |
| Lila | 18 m/s och mer | Hård vind, från 24,5 m/s storm |
Två saker är bra att veta. Kartan visar medelvind, inte byar. Och ett rutnät på 25 kilometer jämnar ut lokala skillnader, så en udde, ett fjällpass eller en bro kan blåsa mer än kartan säger. Vill du förstå skillnaden mellan medelvind och byvind och vad 15, 20 och 25 m/s betyder i praktiken, läs vindstyrka i m/s.
Storm radar: vad regnradarn visar när det blåser
En väderradar mäter nederbörd, inte vind. Ändå är radarn ett av de bästa sätten att följa en storm, eftersom lågtrycket bär med sig regn och snö i tydliga mönster:
- Fronten. Före och under det värsta blåset kommer ofta ett brett band av regn eller snö. När bandet passerat vänder vinden, och bakom en kallfront kan byarna öka.
- Spiralen. Kring ett djupt lågtryck lindas nederbörden ofta upp i en kommaform. Lågtryckets centrum ligger i spiralens mitt, och de hårdaste vindarna ligger ofta på dess södra och västra sida.
- Skurarna. Efter fronten kommer ofta skurar som syns som enskilda prickar. De kan ge kraftiga byar, hagel och ibland åska, även när medelvinden avtar.
Starta animationen och se hur fort mönstren rör sig. Hur du tolkar färgerna förklarar vi i guiden regnradar – så läser du den, och hur kall- och varmfronter ser ut i bilden går vi igenom i fronter i radarn. Kustorter som Göteborg och Malmö har egna radarsidor med inzoomad karta.
Storm i Sverige: när och var det blåser mest
Stormar är vanligast under det kalla halvåret, från hösten till vintern. Enligt SMHI börjar de kraftiga stormarna minska i februari, och på sommaren är storm i svenska farvatten sällsynt.
Längs kusterna och till havs blåser det mest, och på fjället kan vinden bli ännu hårdare. SMHI:s rekord för lågland är 40 m/s i medelvind på Ölands södra grund den 17 oktober 1967 och 43,0 m/s i byarna på Hanö den 3 december 1999. På fjället har Stekenjokk uppmätt 51,8 m/s i medelvind och Tarfala 81 m/s i byarna.
Några stormar som satt spår:
| Storm | När | Vad som hände |
|---|---|---|
| Gudrun | 8 januari 2005 | 33 m/s i medelvind och 42 m/s i byarna på Hanö. Omkring 75 miljoner kubikmeter skog föll och som mest var 415 000 hushåll utan el. Sju personer omkom. |
| Per | januari 2007 | Namnet kom från Norge, som började namnge kraftiga stormar redan 1994. Per gav stora skogsskador i södra Sverige. |
| Johannes | 27 december 2025 | 39,6 m/s i medelvind på Stekenjokk och nytt stationsrekord i byarna på Söderarm, 40,2 m/s. Nästan 11 miljoner kubikmeter skog föll, de största skogsskadorna sedan Per, och minst fyra personer omkom. |
| Anna | 1 januari 2026 | Ett snöoväder med vind. Upp till 101 cm snö i Härnebo i Hälsingland, men medelvinden nådde som mest 21,4 m/s, under stormgränsen. |
Stormar ger också högt vattenstånd. När en hård, ihållande vind pressar vatten mot kusten kan havet stiga mer än en meter, som i Ystad i januari 2017 på bilden ovan. SMHI varnar separat för högt vattenstånd.
Så får stormar namn i Sverige
Sedan den 1 januari 2026 delar Sverige, Norge och Danmark en gemensam namnlista. Listan togs fram genom lottning bland svenska, norska och danska förslag, varvar kvinno- och mansnamn och ska gå att uttala på alla tre språken. Namnen används i ordning:
Anna, Björn, Cecilia, Daniel, Elena, Filip, Gunilla, Hugo, Ida, Johan, Karin, Lukas, Miriam, Noah, Olivia, Pelle, Ronja, Sture, Tonje, Urban, Vilma, Ymer.
Länderna namnger inte på samma grunder. SMHI gör en bedömning av hur stora konsekvenserna väntas bli och kan därför även namnge kraftiga snöfall och regn som riskerar att ge stora översvämningar. Norge namnger bara när varningarna når röd nivå, och Danmark bara stormar med minst 25 m/s i medelvind. Har en storm redan fått namn av till exempel Storbritannien behålls det namnet.
Tidigare använde SMHI dagens namn i almanackan. Det började med Simone den 28 oktober 2013, och den sista stormen som fick sitt namn så var Johannes den 27 december 2025. Den första på den nya listan blev Anna, eftersom varningarna trädde i kraft på nyårsdagen.
SMHI:s vindvarningar: när blir storm en varning?
SMHI:s varningar utgår från vilka konsekvenser vädret kan få, inte bara från siffror. För vind på land är det byvinden som avgör, och gränserna skiljer sig mellan länen. I de mest vindvana områdena, som Skåne, Halland och Gotland, utfärdas gul varning från 25 m/s i byarna. I Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Värmlands och Dalarnas län räcker 21 m/s, eftersom träd och samhälle där är mindre vana vid hård vind.
På kalfjället gäller medelvinden, med gul varning från 18 m/s. Till havs varnar SMHI från 14 m/s i medelvind (kuling) och på orange nivå från 25 m/s (storm). Hela tabellen finns i guiden vindstyrka i m/s, och hur nivåerna gul, orange och röd ska tolkas förklarar vi i SMHI:s varningar.
Före och under stormen
Krisinformation.se och SMHI:s påverkansexempel ger ungefär samma råd:
- Innan: ladda mobil och powerbank, ha ficklampa och en radio som går på batteri eller vev, och ta in eller förankra studsmattor, trädgårdsmöbler och annat som kan blåsa iväg.
- Under: håll dig inomhus och undvik onödiga resor, eftersom träd kan falla över vägar och ledningar.
- Efteråt: gå aldrig fram till ett träd som ligger på en elledning eller en ledning på marken, och rapportera felet till elnätsbolaget.
Mer om hur du förbereder dig för storm, snöoväder och skyfall läser du i oväder i Sverige.
Källor
Vanliga frågor
Är det storm idag i Sverige?
Titta på varningskartan: blåser det upp till storm har SMHI nästan alltid utfärdat en vindvarning. För din egen ort ser du medelvind och byvind timme för timme på ortssidan.
Finns det en SMHI vindkarta?
SMHI visar vind i sina prognoser och observationer från mätstationer. En karta med vindens styrka och riktning för hela Sverige sju dygn framåt hittar du under lagret Vind på VäderSveriges regnradar.
Syns stormen på radarn?
Inte vinden i sig. Radarn visar regn och snö, och i ett kraftigt lågtryck syns ofta en spiral eller ett långt frontband som drar snabbt över landet. Ju fortare banden rör sig, desto hårdare blåser det i regel.
Vad heter nästa storm?
Den gemensamma skandinaviska listan används i ordning: Anna, Björn, Cecilia, Daniel, Elena, Filip och så vidare. Har en storm redan fått namn i ett annat land behåller den det namnet.
Hur mycket blåser det vid storm?
Storm är 24,5–32,6 m/s i medelvind, ungefär 88–117 km/h. Byarna kan vara betydligt starkare, vid Gudrun 2005 uppmättes 42 m/s i byarna på Hanö.
Vad ska jag göra när det är stormvarning?
Ladda mobilen, ta in eller förankra lösa föremål och undvik onödiga resor. Under stormen är det säkrast att vara inomhus, och gå aldrig fram till en nedblåst elledning.
Officiella varningar: SMHI. Data på webbplatsen: Open-Meteo, RainViewer och NOAA.


