En vädersatellit fotograferar moln, snö, hav och land från rymden och är grunden för alla satellitbilder i väderkartor. Över Sverige används två slag: geostationära Meteosat, som från 36 000 km höjd ger en ny bild var tionde minut, och polära satelliter på 800–850 km höjd, som ger skarpare bilder men passerar bara några gånger per dygn. På natten och i vintermörkret visar infraröda bilder molnen genom att mäta deras temperatur.
- Geostationära satelliter som Meteosat står still över ekvatorn och ser Europa hela tiden, men Sverige snett från söder.
- Polära satelliter går över polerna på ungefär 100 minuter och ger skarpa bilder över Norden.
- Synliga bilder kräver dagsljus. Infraröda bilder fungerar dygnet runt.
- I infrarött är kalla, höga moln ljusa, medan dimma och låga moln är svåra att skilja från marken.
- Meteosat-12 är i drift sedan december 2024 och har även en blixtkamera.
Bilden högst upp är tagen av en vädersatellit en solig dag i slutet av februari 2021. Norrland och fjällen lyser vita av snö, södra Sverige är redan barmark, och över Norska havet ligger fält av små skurmoln. En sådan bild säger mer om vädret över Norden på en sekund än många kartor. Men satellitbilder har sina egna regler, och de skiljer sig mycket mellan sommar och vinter.
Vad är en vädersatellit?
En vädersatellit är en satellit som mäter strålning från jorden och atmosfären: solljus som reflekteras från moln, snö och mark, och värmestrålning som allt sänder ut. Ur mätningarna blir det bilder av molnen, men också data om temperatur, fukt och vind som matas in i vädermodellerna. Utan satelliter skulle prognoserna bli betydligt sämre, särskilt över haven där det finns få andra mätningar.
Det finns två huvudtyper, och de kompletterar varandra:
| Geostationära satelliter | Polära satelliter | |
|---|---|---|
| Höjd | Cirka 36 000 km över ekvatorn | Cirka 800–850 km |
| Rörelse | Följer jordens rotation, står still över samma punkt | Ett varv över polerna på cirka 100 minuter |
| Exempel | Meteosat-10, Meteosat-11, Meteosat-12 | Metop-B, Metop-C, NOAA-20, NOAA-21, Suomi NPP |
| Bildtäthet | Ny bild var 5:e–15:e minut | Några passager per dygn över Sverige |
| Över Sverige | Ser landet snett, grövre bild längst i norr | Skarp bild, men inte hela landet vid varje passage |
Satellitbilder live: Meteosat ser Europa hela tiden
Meteosat är Europas geostationära vädersatelliter, som drivs av den europeiska vädersatellitorganisationen EUMETSAT. De står över ekvatorn söder om Europa och ser hela tiden samma halvklot. Det gör dem perfekta för att följa hur molnen rör sig, och det är därför de flesta animerade satellitbilder över Europa kommer från Meteosat.
Den nyaste, Meteosat-12, togs i drift den 4 december 2024. Den hör till tredje generationen, MTG, och har två nya instrument: en bildalstrande sensor med 16 kanaler och en blixtkamera som ser blixtar från rymden, dag som natt. SMHI tar emot bilder från den sex gånger i timmen, alltså var tionde minut, och använder dem bland annat för korttidsprognoser och flygväder.
Nackdelen för Sverige är geometrin. Från ekvatorn ser satelliten Sverige snett från söder. Enligt vår uträkning står den bara ungefär 25 grader över horisonten sett från Skåne och drygt 10 grader från Kiruna. Ju längre norrut, desto mer utdragna och grova blir bildpunkterna, och längst i norr kan höga moln skymma det som ligger bakom.
Polära satelliter: skarpa bilder över Norden
De polära satelliterna flyger mycket lägre och passerar nära polerna vid varje varv. Varje passage täcker ett stråk som är ungefär 3 000 km brett. Eftersom jorden roterar under dem flyttas stråket västerut varv för varv. Satelliterna gör cirka 14 varv per dygn, och enligt SMHI går ungefär 8 av dem att använda för Sverige. SMHI tar emot data med en egen antenn i Norrköping, bara minuter efter mätningen.
Över Norden är de polära satelliterna ofta bättre än Meteosat, eftersom de ser landet nästan rakt ovanifrån. Nackdelen är att det går en stund mellan passagerna, och ibland ser bilden avklippt ut eftersom stråket inte täckte hela landet.
Europas viktigaste polära vädersatelliter är Metop-serien. Metop-B och Metop-C har varit i drift sedan 2012 respektive 2018, och den första satelliten i nästa generation, Metop-SG A1, sköts upp i augusti 2025. Även amerikanska satelliter som NOAA-20 och NOAA-21 används av SMHI. Bilden överst i artikeln kommer från instrumentet MODIS på NASA:s polära satelliter.
Synligt ljus och infrarött: två sätt att se molnen
Synliga bilder
En bild i synligt ljus är som ett vanligt foto från rymden. Tjocka moln är vita, tunna moln gråaktiga, hav mörka och skog mörkgrön. Bilderna är lätta att tolka, men de kräver dagsljus. Snö och moln är dessutom båda vita, så det kan vara svårt att se vad som är vad.
Infraröda bilder
En infraröd bild mäter värmestrålning, alltså temperatur. Den fungerar dygnet runt. Kalla saker visas ljust och varma mörkt, så att bilden ändå liknar en vanlig molnbild:
- Ljusgrått till vitt: höga, kalla moln, ofta tunna slöjmoln högt upp eller toppar av kraftiga skurmoln.
- Mellangrått: medelhöga moln, ofta tjockare och ibland med nederbörd.
- Mörkgrått: låga moln, till exempel dimma och duggregnsmoln.
Den stora svagheten är låga moln. Dimma och stratus har nästan samma temperatur som marken under, och med bara en infraröd kanal kan de vara svåra eller omöjliga att skilja från mark och hav.
Färgkombinationer
Meteorologer kombinerar ofta flera kanaler till en färgbild, en så kallad RGB-bild. I SMHI:s översiktsbild blir höga kalla moln blåvita, medelhöga vita och låga moln gula. En annan kombination, ofta kallad "grön snö", använder en nära-infraröd kanal som gör snö och is intensivt gröna. Då går det att skilja snötäcket från låga moln.
Satellitbilder över Sverige i vintermörkret
Under vintern är det synliga ljuset en bristvara. I Kiruna råder polarnatt i ungefär tre veckor kring jul, och även i Luleå är dagen bara drygt tre timmar vid vintersolståndet. Läs mer i midnattssol och polarnatt.
Så här läser du satellitbilder över Norrland mellan november och januari:
- Välj infrarött. Synliga bilder är svarta eller nästan svarta över norra Sverige under stora delar av dygnet.
- Var försiktig med låga moln. Kalla vinternätter ligger ofta låga moln eller dimma i dalgångarna. I infrarött kan de smälta ihop med den lika kalla snön.
- Jämför med observationer och prognos. Rapporterar orten mulet trots att satellitbilden ser klar ut, är det ofta lågt stratus.
- Kolla molnen inför norrsken. Inför en norrskenskväll är den infraröda bilden ett bra sätt att se om ett molntäcke är på väg. Komplettera med Kp-prognosen och molnigheten på norrskenssidan.
SMHI satellit och andra källor: här ser du bilderna
Det finns flera ställen där du kan se aktuella satellitbilder gratis:
- SMHI visar satellitbilder under Radar och satellit på smhi.se, med bilder över Norden och Europa.
- EUMETSAT publicerar bilder från Meteosat och Metop på sin webbplats, bland annat färgkombinationer som meteorologerna använder.
- Andra vädertjänster och kartsajter visar ofta en satellitkarta som lager ovanpå prognosen, för det mesta byggd på Meteosat.
När du tittar, kontrollera alltid tre saker: vilken tid bilden gäller, om den är i synligt ljus eller infrarött, och vilken satellit den kommer från. En bild som heter "IR" eller "infraröd" fungerar på natten, en som heter "VIS" eller "synlig" gör det inte.
Satellitkarta eller regnradar?
Satellit och radar mäter olika saker. Satelliten ser molnens ovansida, radarn ser nederbörden inne i molnen.
| Fråga | Bäst verktyg |
|---|---|
| Är det molnigt eller klart? | Satellitbild |
| Regnar det och hur mycket? | Regnradar |
| Kommer ett molntäcke in från havet? | Satellitbild, ofta infraröd |
| När når skuren mig? | Radarns animation, läs regnradar – så läser du den |
| Moln och väder långt ute till havs | Satellitbild, där radarn inte når |
VäderSverige har ingen egen satellitbild. Vi visar regnradar från RainViewer och prognoskartor från modellen GFS, där ett lager visar molnigheten i procent sju dagar framåt. Hur sådana molnkartor tas fram förklarar vi i molnradar. Ska du ut och resa är regnradar för Europa nästa steg, och för dagens väder i hela landet finns vädret idag.
Källor
- SMHI: Olika typer av satelliter – geostationära och polära satelliter
- SMHI: Hur tolkas satellitbilder?
- SMHI: Mer högupplösta satellitbilder när ny europeisk satellit är i drift (2024)
- EUMETSAT: Image of the week – Meteosat-12 watching our weather
- ESA: First MetOp Second Generation satellite to launch in August
Vanliga frågor
Var ser jag satellitbilder live över Sverige?
SMHI visar satellitbilder under Radar och satellit på smhi.se, och EUMETSAT har en egen bildvisare. Helt live är de inte: Meteosat ger en ny bild var tionde minut och bilden behöver sedan bearbetas.
Varför är satellitbilden svart på vintern?
Bilder i synligt ljus kräver att solen lyser på molnen. I Norrland är det mörkt nästan hela dygnet i december. Välj då en infraröd bild, som visar molnen även i mörker.
Vad är skillnaden mellan satellitbild och regnradar?
Satelliten ser molnen ovanifrån, oavsett om de ger nederbörd. Radarn ser regn, snö och hagel inne i molnen, men inte torra moln. De kompletterar varandra.
Hur högt upp är en vädersatellit?
Geostationära vädersatelliter ligger cirka 36 000 km över ekvatorn. Polära vädersatelliter flyger mycket lägre, på cirka 800–850 km höjd.
Kan man se snö på satellitbilder?
Ja, i dagsljus. Snö och moln är båda vita i vanligt synligt ljus, men i särskilda färgkombinationer med en nära-infraröd kanal blir snö och is tydligt gröna och går att skilja från moln.
Vad är Meteosat?
Meteosat är Europas geostationära vädersatelliter, som drivs av EUMETSAT. Den nyaste, Meteosat-12, togs i drift i december 2024.
Officiella varningar: SMHI. Data på webbplatsen: Open-Meteo, RainViewer och NOAA.


