Mörka regnmoln drar in över klippor och sommaräng vid Gåseberg i Lysekils kommun
Radar & kartor

Regnradar prognos – så fungerar nowcasting och så räknar du själv ut när regnet kommer

Redaktionen VäderSverige·6 min läsning·

Foto: W.carter, CC0, Wikimedia Commons, beskuren

En regnradar prognos, eller nowcasting, förlänger rörelsen hos regnet på radarbilden en stund framåt i tiden. Enligt SMHI gäller sådana korttidsprognoser typiskt 1–2 timmar och som mest 6 timmar. Du kan göra samma sak själv: mät hur långt regnkanten har flyttat sig i animationen och räkna ut när den når dig. Metoden fungerar bra för fronter men sämre för sommarskurar, som bildas och dör ut på en halvtimme.

Det viktigaste
  • Nowcasting är en mycket kort prognos, typiskt 1–2 timmar, byggd på de senaste observationerna.
  • SMHI:s radarprognos flyttar den senaste radarbilden framåt med vinden och blandar successivt in en vädermodell.
  • Själv räknar du: avstånd till regnkanten delat med farten = tid tills regnet kommer.
  • Fronter går att följa i timmar, enskilda skurceller lever bara omkring en halvtimme.
  • Efter ett par timmar är den vanliga prognosen bättre än radarn.

Prognosen säger "regn i eftermiddag", men du vill veta om du hinner gå hem torrskodd klockan fyra. Det är där radarn kommer in. Genom att följa hur regnet rör sig på regnradarn går det att förutsäga de närmaste timmarna betydligt mer exakt än en vanlig prognos – så länge du vet var gränserna går. Grunderna i att läsa radarbilden finns i guiden till regnradarn.

Vad är nowcasting?

Nowcasting är en mycket kort, ofta lokal väderprognos som bygger på de senaste observationerna. Ordet är en sammanslagning av engelskans now och forecasting. Enligt SMHI handlar det typiskt om 1–2 timmar framåt och som mest 6 timmar.

Idén är enkel. En vanlig vädermodell körs några gånger per dygn och hinner vara flera timmar gammal när du läser den. Radarn visar däremot var regnet faktiskt ligger, med bara några minuters fördröjning. För de närmaste timmarna är det ofta bättre att utgå från verkligheten och förlänga den än att lita på en modell som räknades i morse.

Så gör SMHI en radarprognos

SMHI har länge använt en metod som kallas KNEP, korta nederbördsprognoser. Delar av den har varit i drift sedan 2007. Förenklat fungerar den så här:

  1. Utgångsläget är den senaste radarbilden från radarsamarbetet BALTRAD runt Östersjön, med rutor på 2 km och en ny bild var femtonde minut.
  2. Vinden hämtas från en kort prognos från vädermodellen AROME, på en höjd som representerar hur nederbörden rör sig.
  3. Regnet flyttas framåt med den vinden, upp till sex timmar.
  4. Modellen blandas in steg för steg. Första tidssteget är 90 procent radar och 10 procent modell. Efter sex timmar är det tvärtom: 10 procent radar och 90 procent modell.

Inblandningen behövs eftersom radarn bara kan flytta regn som redan finns. Nya skurar som bildas under eftermiddagen syns inte i radarbilden förrän de har bildats. Där radar saknas fylls kartan med modellens nederbörd.

I november 2025 tog SMHI dessutom i bruk en AI-modell, CHIMP, som ursprungligen utvecklats vid Chalmers. Den har tränats på satellitdata med radardata som facit och används i kartan Nederbörd i SMHI:s app. Resultatet är en mjukare övergång från det som har fallit till prognosen och färre störningar i nuläget.

Regn närmaste timmen: räkna ut det själv

Du behöver ingen färdig radarprognos för att uppskatta när regnet kommer. Radarn på VäderSverige visar de senaste två timmarna med en ny bild ungefär var tionde minut, vilket räcker gott.

  1. Starta animationen och titta på de senaste 30–60 minuterna.
  2. Leta upp regnområdets främre kant i den riktning det rör sig mot dig.
  3. Mät hur långt kanten har flyttat sig mellan första och sista bilden. Använd kartans skalstock eller jämför med orter du känner till.
  4. Räkna ut farten. 20 km på 30 minuter betyder 40 km/h.
  5. Mät avståndet från kanten till din plats.
  6. Dela avståndet med farten. 60 km i 40 km/h ger ungefär en och en halv timme.

Ungefärlig tid tills regnet når dig:

Avstånd till regnkanten 20 km/h 40 km/h 60 km/h
10 km 30 min 15 min 10 min
30 km 1,5 h 45 min 30 min
60 km 3 h 1,5 h 1 h
100 km 5 h 2,5 h 1 h 40 min

Tänk på att räkna med kanten, inte med de mörkaste färgerna. Det första lätta regnet kommer ofta en stund före det kraftiga. Vill du ha detaljer nära dig, använd radarsidorna för exempelvis Stockholm, Göteborg eller Uppsala.

Varför radarprognosen slutar fungera

Att förlänga radarbilden bygger på två antaganden: att regnet fortsätter i samma riktning och att det behåller sin styrka. Ju längre fram du tittar, desto oftare bryts de.

Skurar lever kort

Enligt SMHI lever en enskild cell i ett bymoln omkring en halvtimme. Nya celler bildas medan gamla dör ut. På en kvart kan radarbilden förändras så mycket att det är meningslöst att följa en enskild skur till din plats. Det är också därför skuren ibland "försvinner" precis innan den når dig – och varför en ny kan bildas nästan rakt ovanför. Mer om det i Regnskurar på sommaren.

Fronter är tacksammare

Ett stort regnområde vid en varmfront eller ett långt band vid en kallfront rör sig ofta jämnt i flera timmar. Där fungerar metoden bäst. Läs mer om hur fronter ser ut på radarn i Väderfronter i radarn.

Andra fällor

  • Terräng: regn kan förstärkas när luften tvingas upp över höjder och försvagas i lä bakom dem.
  • Dygnsrytm: på sommaren bildas skurar ofta när solen har värmt marken, vilket ingen radar kan se i förväg.
  • Avdunstning: regn som radarn ser högt upp kan avdunsta i torr luft innan det når marken.
  • Snö: låga snöbyar kan passera under radarstrålen och synas dåligt.

Så ser du om skuren växer eller dör ut

Det svåraste med en radarprognos är att regnet inte bara flyttar sig utan också förändras. Några tecken att hålla utkik efter i animationen:

  • Växande skur: cellen blir större för varje bild, kärnan går från gult mot rött och nya små celler dyker upp vid kanten.
  • Döende skur: färgerna bleknar, cellen blir trasig och mindre och kärnan försvinner.
  • Ny skur bildas: en liten svag fläck dyker upp där det inte fanns något tidigare. På sommareftermiddagar kan den växa till en kraftig skur på en halvtimme.
  • Regnområde som försvagas: kanten mot dig blir allt mer trasig. Ofta betyder det torr luft framför regnet, och då kan det dröja längre än uträkningen säger.

En tumregel: lita mer på uträkningen ju större och jämnare regnområdet är, och mindre ju mindre och intensivare cellerna är.

Exempel: en kallfront närmar sig Göteborg

Tänk dig att animationen visar ett smalt, nordsydligt band med gult och orange över Skagerrak. Under de senaste 40 minuterna har bandets främre kant flyttat sig ungefär 30 km österut, alltså cirka 45 km/h. Kanten ligger nu 35 km väster om Göteborg.

35 km i 45 km/h ger knappt 50 minuter. Eftersom kallfronter brukar röra sig jämnt kan du räkna med att regnet börjar inom en timme. Bandet är smalt, så det kraftiga regnet varar troligen bara en kort stund innan det klarnar upp bakom fronten. Hade det i stället varit enstaka skurar hade svaret blivit "kanske" – och då är det timprognosen som avgör.

Radarprognos eller vanlig prognos?

Ett enkelt sätt att tänka:

Tidshorisont Bäst underlag
0–1 timme Radarn och din egen uträkning
1–3 timmar Radarn för fronter, prognosen för skurar
3–6 timmar Prognosen, med radarn som kontroll
Senare i dag och i morgon Prognosen, till exempel vädret i morgon

För frågan om det blir regn under dagen är timprognosen för din ort ofta det bästa startläget. Se Ska det regna i dag? och vädret i dag. På VäderSverige finns också prognoskartor för nederbörd, moln, temperatur och vind sju dagar framåt, och för längre perspektiv förklarar Väderprognos 10 dagar hur säker prognosen är dag för dag.

Ett bra arbetssätt är alltså att börja med prognosen för att veta om regn är på väg, och sedan använda radarn när regnet syns på kartan för att bestämma när du ska gå ut.

Vanliga frågor

Finns det en regnradar med prognos?

Ja. SMHI:s app visar en nederbördskarta som går från det som har fallit till en prognos framåt. VäderSverige visar de senaste två timmarnas radarbilder och separata prognoskartor för nederbörd sju dagar framåt.

Hur långt fram fungerar en radarprognos?

SMHI beskriver nowcasting som prognoser för typiskt 1–2 timmar och högst 6 timmar. Längre fram tar vädermodellerna över, eftersom regnområden hinner växa, försvagas och bildas på nytt.

Hur räknar jag ut när regnet kommer?

Mät hur långt regnområdets främre kant har flyttat sig under den senaste halvtimmen och räkna ut farten. Dela sedan avståndet till din plats med farten. Rör sig kanten 30 km/h och ligger 45 km bort kommer regnet om ungefär en och en halv timme.

Ska det regna den närmaste timmen?

Titta på radarn: finns det nederbörd väster eller sydväst om dig som rör sig åt ditt håll är svaret troligen ja. Saknas regn inom några mil kan en ny skur ändå bildas på sommaren, så kolla även timprognosen.

Varför stämmer inte regnradarns prognos?

Radarprognoser förutsätter att regnet fortsätter i samma riktning och med samma styrka. Skurar som bildas, växer eller dör ut på kort tid kan radarn inte förutse.

Vad betyder nowcasting?

Nowcasting är en mycket kort, ofta lokal väderprognos som bygger på de allra senaste observationerna, till exempel radarbilder. Ordet kommer från engelskans now och forecasting.

Officiella varningar: SMHI. Data på webbplatsen: Open-Meteo, RainViewer och NOAA.

Läs också